Hur känns det att vara deprimerad och hur påverkas vardagen?

En depression påverkar hela ens liv och det är inte bara humöret som påverkas. Människor upplever depressioner på olika sätt men det finns några gemensamma drag, exempelvis att man tappar lusten för sådant som man vanligtvis tycker är roligt. Många upplever också en tilltagande trötthet som inte går att sova bort. För den som redan innan har det svårt med sociala kontakter brukar det bli ännu svårare och nästan omöjligt att umgås med andra människor i mer än korta stunder.

Så här beskriver Per hur han känner det när han blir deprimerad.

– När jag blir deprimerad känns min kropp tung och stel, som om tyngdkraften på något mystiskt vis blivit sju gånger starkare! Tankeverksamheten går trögare än kylskåpskall sirap, och jag tappar lusten att göra saker. Jag blir likgiltig för livets glädjeämnen, orkar inte längre se film, läsa böcker eller lyssna på musik. Maten smakar inte längre. Allt jag vill göra är att sova. Sova, sova och åter sova i hundra år!!! Fast hur mycket jag än sover så känner jag mig aldrig utvilad. Hemmet förfaller. Jag slutar städa och struntar i min personliga hygien.

Per upplevelse av sinnesintryck förändras och han blir känsligare än vanligt.

– Jag blir ljud- och ljuskänslig och vaknar ofta mitt i natten utan att kunna somna om, trots att jag är så fruktansvärt trött! Personligheten förändras. Jag blir inåtvänd och tyst, det blir ännu jobbigare än annars att vara social, ge sig ut bland folk och engagera sig i relationer. Jag blir retlig, argsint, cynisk, bitter och rent av elak ibland. Symptom som ångest och social fobi förvärras. Jag känner mig liten och rädd, iakttagen och avlyssnad, utpekad och förlöjligad. Jag får dåligt samvete utan att riktigt veta varför. Jag känner mig totalt värdelös och oduglig, och till slut törs jag knappt gå utanför dörren innan det blivit mörkt ute. Jag blir nog en börda för min familj och mina vänner, och på jobbet presterar jag sämre. Jag kan förstå att många deprimerade får självmordstankar.

Madde upplever en stor tomhet när hon blir deprimerad

– Jag känner mig håglös och orkeslös. Jag blir apatisk, tom och upplever inga känslor. Jag kan bara inte skratta. När jag är deprimerad vill jag inte göra någonting och vågar mig inte ut bland folk. Jag blir självdestruktiv och bryr mig inte om mig själv, mitt yttre, min hygien och så vidare. Jag känner mig allmänt miserabel och hjälplös. Av någon anledning känner jag ett gravt självförakt när jag är deprimerad.