Autismforums medarbetare Monica Klasén McGrath har intervjuat två personer med Aspergers syndrom om depression.
Per Johnsson är 37 år och har diagnosen Aspergers syndrom. Han är född och uppvuxen i Norrköping.
Per har ett stort intresse och det är musik. Han arbetar på en fabrik i Norrköping och det har han gjort sedan 1988. Per har alltid känt sig annorlunda och när han såg ett TV-program om Aspergers syndrom 1999 kände han igen sig.
– Det kändes som om det handlade om mig. Vid ett besök hos distriktsläkaren nämnde jag det här med Asperger. Då skrev han en remiss till psykiatrin, som jag för övrigt aldrig tidigare varit i kontakt med. Bara efter en timmes samtal sa psykiatern, ”Per, du har redan själv ställt rätt diagnos, ett solklart fall!”
Madde Ericsson är 28 år. Hon har nyligen flyttat hemifrån till en alldeles egen tvåa i utkanten av Norrköping, där hon bor med sina två katter Aramis och Cocos. Madde fick sin diagnos 1998, strax innan hon fyllde 21. Hon har aktivitetsersättning från försäkringskassan, men ”knäcker extra” som föreläsare och skribent, bland annat här på Autismforum. Framöver ska Madde medverka med ett kapitel i en bok om autism och stress som Helene Tranqvist och Marita Falkmer skriver. Hon ska också skriva en bok om boende och att flytta hemifrån tillsammans med Anna Sjölund åt Riksförbundet Autism.
> Hur ofta och hur länge blir man deprimerad?
> Hur känns det att vara deprimerad och hur påverkas vardagen?
> Finns det något särskilt som utlöser en depression?
> Vad får du för hjälp när du blir deprimerad?
> Finns det en koppling mellan depressioner och Aspergers syndrom?
(Per Johnsson heter i verkligheten något annat.)

