Lena Berntsson är 28 år och hon fick diagnosen Aspergers syndrom för två år sedan. För bara en månad sedan ändrades diagnosen till högfungerande autism och ADHD. Lena har dessutom dyslexi. Hon ägnar idag sitt liv åt sina specialintressen som är Globen i Stockholm och träning.
– Det kändes inte rätt med Aspergers syndrom eftersom jag haft svårigheter med mitt språk, säger Lena. Det kändes inte riktigt som diagnoskriterierna stämde in på mig. Det var på eget initiativ som jag begärde en ny utredning och jag hade ju rätt.
Precis som flera andra kan Lena berätta om en svår barndom då hon blev utstött och mobbad av andra barn på dagis och i skolan. Lena har hoppat över flera årskurser under grundskoleåren. Hon har påbörjat men inte avslutat flera utbildningar och orsaken är att hon uppfattats som avvikande och blivit trakasserad.
– Människor blir provocerade av mitt beteende. Jag har blivit mobbad och slagen under hela min uppväxt, och utanförskapet har fortsatt upp i vuxen ålder. Eftersom jag har ADHD har jag så svårt att sitta stilla. När jag gick på Komvux tyckte de andra att jag var jättekonstig eftersom jag vandrade korridorerna fram och tillbaka under rasterna.
Det har aldrig varit någon vuxen som har ingripit och försökt hjälpa Lena. Hon upplever själv att hon varit utlämnad.
Lena flyttade hemifrån redan som 18-åring efter en period på en internatskola.
– Det kändes som om jag nog skulle klara av att bo själv och det har gått ganska bra.
Nu när Lena vet vad hennes problem beror på är det också lättare att hantera dem.
– Kanske att det hade varit lättare att klara skolgången om jag vetat om och kunnat förklara varför jag var som jag var. Mitt självförtroende är otroligt dåligt efter alla år av mobbing. Periodvis har jag mått fruktansvärt dåligt. Och jag är fortfarande mobbad och blir illa behandlad av människor i min omgivning. Både av personer som har Aspergers syndrom och av andra.
Lena har strikta rutiner som styr hennes liv.
– Jag är pedant och måste ha ordning hemma, annars blir jag tokig. Det tar mig sju timmar att städa min tvårumslägenhet eftersom jag städar allting två gånger.
När det gäller specialintressen så har Lena alltid haft något som hon gått inför med hela sin själ.
– Jag har ett eller möjligen två intressen i taget som jag fokuserar på. Jag har svårt att vara flexibel. Jag har alltid samlat på saker, det gör jag fortfarande. När jag var liten lekte jag inte med leksakerna utan samlade på dem. Sorterade dem och placerade dem i rader som ingen fick röra. När jag sedan konfirmerade mig blev kyrkan mitt stora intesse. När andra gick på en gudstjänst i veckan, kunde jag gå på flera gudstjänster per dag. Allting kretsade kring kyrkan.
Senare blev Lena intresserad av golf och hon var på golfbanan vid soluppgången och gick inte därifrån förrän det mörknade. Efter golfen blev träning Lenas stora intresse. Idag har Lena två specialintressen som tar upp en stor del av hennes tid. Det ena är träning och det andra är Globen.
– Att ha specialintressen är ett sätt att klara av livet.
Stäng fönstret
Skriv ut
Tipsa en vän
Kommentar