Familjer med barn som har funktionshinder utsätts för ökad stress. Om barnet har autism blir ofta stressen extra hög. Forskningen har intresserat sig för hur familjens situation påverkar de friska syskonen.
Syskonskap vid funktionshinder
Oavsett vad barnet har för funktionshinder finns det vissa gemensamma förhållanden och svårigheter som kan ha betydelse för syskonen. Men den aktuella forskningen om syskonskap vid funktionshinder visar motsägande resultat.
En del studier visar är att friska syskon har något ökade risker när det gäller problem med psykologisk anpassning, kamrataktiviteter och kognitiv utveckling, jämfört med jämnåriga. Det finns till exempel studier av syskon till barn med funktionshinder som visat en högre grad av depressioner, ängslan, inåtvändhet, blyghet, social isolering, aggression, konflikter med kamrater och skolproblem. Även om de här riskerna inte är fastslagna av all forskning, kan det vara bra om föräldrar och professionella är medvetna om de risker som finns, och om att syskon kan behöva stöd på olika sätt.
Det finns också studier som visar att det kan vara positivt att ha ett syskon med funktionshinder. Till de positiva effekterna kan man räkna ett mer socialt inriktat beteende, mer beskyddande och vårdande attityder, större empati, mindre självcentrering, hjälpsamhet och större mognad och ansvar. I dessa effekter finns det dock även en viss risk, till exempel att ta ett alltför stort ansvar eller att inte ta hänsyn till de egna behoven.
Syskonskap vid autismspektrumtillstånd
Det finns forskning som koncentrerat sig på syskonskap vid autismspektrumtillstånd (vi skriver hädanefter enbart autism för enkelhetens skull). Även om resultaten även här i viss mån är motsägelsefulla, kan man få en indikation på vilka risker som finns.
Det verkar som om syskon till barn med autism har ungefär samma svårigheter som syskon till barn med andra funktionshinder, men det finns vissa skillnader.
Syskon till barn med autism är mindre positiva till barnet med autism och till barnets roll i familjen. Relationen mellan syskonen kan inte heller vara lika intim som vid andra syskonrelationer och syskonens beteende kan även vara mindre omvårdande om man jämför med hur det är vid andra funktionshinder.
Vissa studier visar att det har betydelse var ett barn befinner sig i syskonskaran och ålder. De visar att det är svårare att ha ett äldre syskon med autism än ett yngre.
Några studier visar fler psykosociala problem hos flickor än hos pojkar. Det här förklaras bland annat med att flickor oftare får ett större ansvar för sina syskon och också oftare utsätts för provokationer, våld eller hot om våld.
På senare tid har man även försökt undersöka om det finns en ökad risk för ärftlig sårbarhet hos syskon till barn med autism. Och vilken betydelse detta i så fall har för anpassning och psykiskt välbefinnande. Ärftlig sårbarhet kan innebära tre olika saker:
- Att yngre syskon till barn med autism kan ha lärt sig tolka och bemöta kommunikation på ett annat sätt än de som inte har ett syskon med autism.
- Att risk för sociala anpassningsproblem kan öka om det är flera familjemedlemmar som har autism.
- Att syskon till barn med autism kan ha egna svårigheter med till exempel socialt samspel, även om svårigheterna inte är så uttalade att det leder till en diagnos inom autismspektrumet.
För att få en tydligare bild av det här området krävs fler studier med hög kvalitet och större undersökningsgrupper.
Följande artiklar finns i temat "Forskning om syskonskap":
> Forskning om syskonskap
> Syskonskap vid funktionshinder och vid autism
> Faktorer som påverkar hur syskon mår
> Syskonstöd
> Syskons upplevelser och egna strategier
Ansvarig webbredaktör: > SvenOlof Dahlgren
Uppdaterades: 2009-08-11
Skribent: Monica Klasén McGrath
Granskad av: Lotta Delve
Källa: Dellve, Lotta. (2007). Syskon till barn med autismspektrum, Aspergers syndrom eller autismliknande tillstånd