Kritik av förslaget på förändringar i DSM-5

Kritiken har riktats utifrån flera olika perspektiv, men kanske den kraftigaste kritiken hittills är riktad mot att Aspergers syndrom försvinner ur diagnosmanualen. Detta kan, enligt kritikerna, leda till att personer som idag får diagnosen Aspergers syndrom och har stora svårigheter i vardagen inte kommer att passa in i definitionen på autismspektrumtillstånd i DSM-5. Dessutom är det många med diagnosen Aspergers syndrom som inte känner igen sig i diagnosen autism och som klart föredrar Aspergers syndrom samtidigt som man känner oro för att hamna utanför samhällets insatser.

Ett förslag på att lösa detta är att man i DSM-V presenterar en lista med undergrupper som tidigare använts och som placerar den aktuella personen inom gruppen autismspektrumtillstånd. Listan behöver inte innehålla konkreta och specifika diagnos kriterier utan snarare en kort beskrivning, framförallt gäller detta Aspergers syndrom och desintegrativ störning (Wing, Gould & Gillberg, 2011).
Ett annat förslag som lagts fram är att diagnosen Aspergers syndrom bör finnas kvar som en separat diagnos men få en helt ny utformning med tyngdpunkt på: kvaliteten på den sociala interaktionsstörningen (aktiv men annorlunda); det egenartade intresset (ofta sofistikerat och intellektuellt); den kommunikativa stilen (ofta pedantiskt och ordrikt); och debutåldern/utvecklandet av symtom (ofta runt 7-8 år) (Ghaziuddin, 2010).

Simon Baron-Cohen menar att det är alldeles för tidigt att stryka Aspergers syndrom från diagnosmanualen DSM-V. Han menar att eftersom vi ännu inte vet om Aspergers syndrom är genetiskt skilt eller identiskt från klassisk autism bör detta testas ordentligt innan man för ihop dem till en och samma diagnos. Dessutom har det tagit extremt lång tid för att få diagnosen accepterad samtidigt som det går extremt snabbt att stryka den från diagnosmanualen (Baron-Cohen, 2009).

Wing, m fl (2011) har dessutom kritiskt diskuterat och även föreslagit förändringar till den föreslagna symtomatologin (utifrån dyad istället för triad; det föreslagna symtomet ”annorlunda reaktion på sensoriskt stimuli”; avsaknad av anpassning av kriterierna till småbarn). Man önskar även att DSM-5 kommer att diskutera svårigheterna att diagnostisera autismspektrumtillstånd hos flickor och kvinnor. Ett annat område som inte har lyfts i utkastet till DSM-5 är hur manualen kommer att ställa sig till autismspektrumtillstånd och samsjuklighet. Wing, m fl menar att det är av största vikt för att förstå varje enskild persons behov att kartlägga varje enskilt tillstånd personen har oavsett om det är utvecklingsmässigt, psykologiskt eller psykiatriskt i tillägg till autismspektrumtillstånd.