
Barn med autism har ofta svårare än andra barn att härma en annan persons rörelser. De kan också ha svårt att härma hur rörelserna utförs, om de till exempel är snabba eller långsamma.
Den första rapporten om att barn med autism har svårt att imitera kom redan i början av femtiotalet. Då beskrev två forskare ett barn med autism som inte kunde lära sig leken ”baka kaka” bara genom att titta på sin mammas rörelser. Det krävdes att mamman handgripligen hjälpte barnet att genomföra samtliga rörelser för att barnet skulle lära sig leken.
Den första systematiska experimentella studien genomfördes i början av sjuttiotalet. Då jämförde forskare förmågan att imitera kroppsrörelser hos barn som hade autism med barn som hade andra typer av funktionshinder. Forskarna fann att barnen med autism hade svårare att imitera kroppsrörelser än de andra barnen.
Men slutsatsen man drog var att barnen egentligen inte hade svårt att genomföra rörelserna (till exempel hoppa jämfota, kasta boll i en korg eller bygga en pyramid av sex klossar). Istället hade barnen svårt att koppla ihop den vuxnes rörelser med de egna rörelserna och förstod inte möjligheten att pröva att göra likadant.
Sedan dess har omkring 20 vetenskapliga studier om autism och imitation publicerats. Det finns flera intressanta slutsatser i dessa studier. En är att barnens förmåga att imitera kan förutspå hur väl de sedan lär sig att prata. En annan är att barn med autism har lättare att imitera meningsfulla beteenden (till exempel att vinka ”hej då” med handen eller köra en leksaksbil) än beteenden som inte är meningsfulla (till exempel att låtsas dricka från en borste).
I en studie har forskare studerat ”imitationsstilen” hos barn med autism. De ville inte bara undersöka om barnen kunde imitera, utan också på vilket sätt de imiterade. Barnen jämfördes med en kontrollgrupp som bestod av barn med utvecklingsstörning i samma ålder och med samma IQ som barnen med autism.
Forskarna studerade hur barnen imiterade en rörelse som gjordes på två olika sätt, ett mjukt sätt och ett grovt. Resultatet visade att barnen med autism hade svårt att härma både själva rörelsen och på vilket sätt rörelsen gjordes, mjukt och graciöst eller grovt och klumpigt. I kontrollgruppen däremot var det fler barn som kunde härma på vilket sätt rörelsen gjordes. Författarna drog slutsatsen att barn med autism har större svårigheter att imitera kvaliteten i en persons handling (till exempel intensitet) än själva rörelsen i sig.
Det finns bara två studier som undersökt sambandet mellan Aspergers syndrom och imitation. I den ena jämfördes vuxna med Aspergers syndrom med vuxna med normal utveckling. Uppgiften var att följa en experimentledares rörelser antingen spegelvänt eller med samma hand som experimentledaren (så kallad korsad imitation).
En penna, en blå kopp och en grön kopp placerades framför deltagaren. Han eller hon skulle så snabbt som möjligt imitera experimentledarens handrörelser som bestod i att flytta pennan mellan de två kopparna. Gruppen med Aspergers syndrom gjorde betydligt fler fel i den spegelvända imitationen än kontrollgruppen. Däremot fanns ingen skillnad i den korsade imitationen.
I den andra studien mättes hjärnaktiviteten hos vuxna med Aspergers syndrom med hjälp av magnetröntgen. Mätningen ägde rum när personerna imiterade ansiktsrörelser som var inspelade på video. Man fann att samma ställe i hjärnan aktiverades hos personerna med Aspergers syndrom som hos personer med normal utveckling, men att det var en lägre intensitet och en fördröjning av aktiviteten.
Att det finns personer med autism och Aspergers syndrom som har svårigheter att imitera är uppenbart. Men man kan inte säga att alla personer med autism eller Aspergers syndrom har en begränsad förmåga att imitera. Det går inte heller att säga exakt hur svårigheterna att imitera yttrar sig. I alla studier finns det ett antal personer med autism eller Aspergers syndrom som var lika bra eller bättre på att imitera som en jämförelsegrupp.
Följande artiklar finns i temat "Forskning om syskonskap":
> Imitation hos normalt utvecklade barn
> Autism och imitation
> Att träna imitation