Hoppa till avdelningsmenyn

Hoppa till innehållet

Stäng fönstretStäng fönstret
Skriv ut sidanSkriv ut

Fakta om

Eklöv i närbild

Att genomföra intelligenstest

Det finns olika typer av test för att undersöka intelligens. Det mest använda testet är Wechslerskalorna. Det finns i tre olika varianter, ett för yngre barn, ett för äldre barn och ett för vuxna.

De tre varianterna av Wechleskalorna har olika namn. Det för barn mellan tre och sju år heter WPPSI (Wechsler Preschool and Primary Scale of Intelligence). Det som används för barn mellan sex och sexton heter WISC (Wechsler Intelligence Scale for Children). Vuxentestet heter WAIS (Wechsler Adult Intelligence Scale).

De här intelligenstesterna består av flera deltest. Det sammanlagda resultatet på de olika deltesterna i förhållande till personens ålder utgör personens IQ eller intelligens. Resultaten på respektive deltest bildar en persons begåvningsprofil.

WISC-test

Ett WISC-test består av tretton olika delar. Vissa delar består av uppgifter som mäter språklig förmåga. Andra uppgifter är oberoende av språket, och de ingår i den så kallade performance-delen av testet.

Uppgifter i de språkliga delarna av testet kan till exempel vara att svara på allmänbildningsfrågor, att förklara likheten mellan två ord, att räkna ut tal och att repetera siffror. Performance-delen innehåller uppgifter som ska göras på tid. Till exempel ingår det att kombinera siffror med symboler, att lägga bilder i rätt ordning så att de bildar en sammanhängande berättelse och att lägga färgade klossar i bestämda mönster.

Testresultatet visar den totala poängen på hela testet men man kan också se hur barnet klarat av varje deltest och hur det klarat av de verbala delarna jämfört med performance-delarna. Testresultaten visar också hur snabbt vissa uppgifter har utförts och hur uppmärksamt barnet har varit under testet.

Intelligenstest åldras

Människor som lever i olika kulturer är bra på olika saker. Under olika perioder i historien förändras dessutom vilka kunskaper man tycker är viktiga att ha. Det gör att alla intelligenstest påverkas av den kultur och den tidsålder som de skapas i. Därför kan det vara svårt att jämföra olika studier av begåvning med varandra.

Under den tid som ett test används är det också vanligt att medelvärdet på resultatet sakta höjs. Ju fler år ett test har använts, desto högre blir resultatet eller medelvärdet. Det gör att det blir svårt att jämföra studier som görs med många års mellanrum om exakt samma test har använts.

Att testa barn med autism och Aspergers syndrom

I alla intelligenstest står det noggrant beskrivet hur just det testet ska genomföras, till exempel hur den som leder testet ska ge instruktioner och liknande. Det är för att alla som leder testet ska göra likadant så att skillnader i resultat enbart beror på individen som testas. Till exempel ska vissa uppgifter utföras på tid. Problemet presenteras och sedan startas klockan genast. Men när barn med autism och Aspergers syndrom testas kan det bli ett problem. Om det är ett gravt avskärmat barn, när ska man då starta klockan? Enligt manualen eller när barnet börjar arbeta med testuppgiften?

Det finns också noggranna instruktioner om när en testning ska avbrytas. Ofta är det efter ett visst antal misslyckanden i rad. Men personer med autism är ofta "fläckvis" begåvade. De kan ha öar av kunskap på mycket hög nivå men däremellan ha kunskapsluckor som gör att de misslyckas med uppgifter på lägre nivå. Om man under testet stöter på en sådan lucka ska testet alltså avbrytas, trots att det kanske skulle ge ett mer korrekt resultat om man fortsatte.

Dessutom brukar det finnas regler för hur man ska börja ett test. Testerna finns i olika nivåer och man väljer ofta rätt nivå genom att den första uppgiftens nivå ska sänkas tills barnet klarar av den. Det görs för att hitta barnets så kallade mentala nivå. Men om man träffat på en lucka i begåvningen med den första uppgiften blir hela resultatet av testet missvisande. Bland personer med autism eller Aspergers syndrom är det vanligt att det skiljer sig mycket mellan de olika delarna. Vid autism och Aspergers syndrom förekommer alltså ojämna begåvningsprofiler oftare än bland normalbefolkningen. Det är extra svårt att bedöma hur intelligent en person är som har en ojämn begåvningsprofil.

 

Följande artiklar finns i temat "Intelligens och begåvningsprofiler":