Det finns ingen gemensam begåvningsprofil för barn med autism och Aspergers syndrom. Inte i någon av de studier som har gjorts har alla barn haft samma profil. Däremot har det visat sig att många barn med autism och Aspergers syndrom har en ojämn begåvningsprofil.
Att ha en ojämn begåvningsprofil betyder att ett barn lyckas mycket bra på vissa delar i ett intelligenstest men mycket sämre på andra. Därför måste man vara försiktig med att dra generella slutsatser om vad ett barn med autism eller Aspergers syndrom kan och inte kan utifrån ett intelligenstest. Det är också viktigt att inte tro att alla barn med autism och Aspergers syndrom har en ojämn begåvningsprofil. Många barn har det, men inte alla.
Det finns flera skäl till att forskare studerar begåvningsprofiler hos barn med autism och Aspergers syndrom. Vissa hoppas att man ska kunna använda sig av begåvningsprofiler vid diagnostisering, till exempel att det skulle finnas en särskild begåvningsprofil för autism eller Aspergers syndrom. Andra vill jämföra om barn som har olika typer av funktionsnedsättningar också har olika begåvningsprofiler. Ett tredje skäl är att undersöka om det finns skillnader mellan begåvningsprofilerna inom autismspektrumet, till exempel om personer med autism har en annorlunda profil än de med Aspergers syndrom. Ett fjärde är att undersöka om begåvningsprofilen påverkar resultatet på andra test, till exempel Theory of Mind-test.
Det finns ganska många studier på barn med autism och begåvningsprofiler. I de flesta har man använt WISC-testet. Många av dessa studier har visat att barn med autism klarar av den icke-verbala delen, performance-delen, bättre än den verbala delen. Men skillnaden är så liten att man inte kan vara helt säker på att det verkligen stämmer eller att det inverkar på barnens dagliga liv. Det finns också studier som visar att barn med autism klarar av den verbala delen bättre eller lika bra som på den icke-verbala delen.
Eftersom Aspergers syndrom inte blev etablerad som diagnos förrän på 1990-talet, finns det få studier av barn med Aspergers syndrom och begåvningsprofiler. De som ändå finns verkar visa att många barn med Aspergers syndrom klarar av den språkliga delen bättre än performance-delen – alltså det omvända mot barn med autism. Eftersom den språkliga förmågan nästan är det enda som skiljer de två diagnoserna åt, verkar det logiskt att det finns en sådan skillnad. Men även här är skillnaden i resultaten för liten för att man ska vara helt säker eller att det påverkar barnens dagliga liv. Det finns också studier som visar att barn med Aspergers syndrom klarar performance-delen lika bra eller bättre än den verbala delen.
Förutom de vanliga problemen med att jämföra och bedöma intelligenstest uppstår särskilda problem när det gäller barn med autism och Aspergers syndrom. Även om två barn har samma diagnos kan deras symtombild se olika ut. Resultatet på ett intelligenstest kan bli olika för ett barn vars problem i första hand är att kommunicera jämfört med ett barn som främst har beteendestörningar.
Idag finns det inga studier som har tagit hänsyn till barnens symtombilder när man tittar på begåvningsprofilerna. Det finns heller ingen studie som direkt visar hur barnen har löst uppgifterna i testerna. Att två barn får liknande slutresultat behöver inte betyda att de löst uppgifterna på samma sätt.
Följande artiklar finns i temat "Intelligens och begåvningsprofiler":
> Intelligens och begåvningsprofiler
> Att genomföra intelligenstest
> Begåvningsprofiler hos barn med autism och Aspergers syndrom
Stäng fönstret
Skriv ut
Tipsa en vän
Kommentar