
Det vanligaste sättet att studera Theory of Mind (ToM) är att undersöka om man kan förstå att en person kan ha en felaktig uppfattning, en så kallad ”false belief”. Ett sätt att undersöka det är att berätta en historia. En av personerna i berättelsen får felaktig information. Målet är att se om försökspersonen kan lista ut hur personen i berättelsen skulle handla utifrån den information hon har. Klarar försökspersonen av det betyder det att hon kan sätta sig in i någon annans perspektiv eller ”mentala tillstånd”. Detta kallas ”första ordningens” ToM.
”Andra ordningens” ToM går ett steg vidare. Det handlar om förmågan att sätta sig in i hur en annan person sätter sig in i en tredje persons tänkande. Tänk dig att du får höra följande historia:
Pia och Anna är på torget.
Där står en korvgubbe.
Pia vill köpa korv men har glömt pengarna hemma.
Korvgubben säger att han ska vara på torget hela eftermiddagen.
Bra, säger Pia, då går jag och hämtar pengar och kommer tillbaka senare. Pia går hem.
Korvgubben bestämmer sig då för att försöka sälja korv i parken istället.
På vägen till parken passerar han Pias hus.
Korvgubben berättar för Pia vart han är på väg.
Lite senare kommer Anna hem från torget.
Hon knackar på hos Pia.
Pias pappa säger att hon har gått för att köpa korv.
Vart tror Anna att Pia har gått för att köpa korv? Jo, till torget. Men för att förstå det måste du som lyssnar på historien kunna föreställa dig hur Anna tror att Pia tänker. Det är ”andra ordningens” ToM.
Förmågan till första gradens ToM är hos normala barn utvecklad i fyraårsåldern. I sjuårsåldern utvecklas förmågan till andra ordningens ToM. Barn med autism och Aspergers syndrom har svårt att lösa ToM-uppgifter. När de blir äldre kan de bli bättre just på att lösa sådana uppgifter. Men att byta perspektiv kommer de förmodligen att ha svårt för under hela sitt liv.
Följande artiklar finns i temat "Theory of mind":
> Theory of Mind – att förstå hur andra tänker
> Att undersöka Theory of Mind
> Theory of Mind vid autism och Aspergers syndrom