Hoppa till avdelningsmenyn

Hoppa till innehållet

Stäng fönstretStäng fönstret
Skriv ut sidanSkriv ut

Fakta om

Eklöv i närbild

Autistiskt syndrom - autism

Personer med autistiskt syndrom kan vara mycket olika varandra. Ibland kan skillnaden vara så stor att det är svårt att förstå att de har samma diagnos. Men det finns vissa kriterier som måste uppfyllas för att ett barn ska diagnostiseras med autistiskt syndrom, som ofta förkortas till autism.

Definitionen av autism har utvecklats sedan 1940-talet. Då beskrev läkaren Leo Kanner för första gången autism på ett systematiskt sätt. I början på 80-talet började man använda begreppet autismspektrum för att visa att det handlar om flera symtom som kan förekomma i olika grad, snarare än ett enda tillstånd.

Diagnosmanualer beskriver kriterier

För att slå fast att ett barn har autism eller något annat tillstånd inom autismspektrumet ska barnet ha vissa beteendemönster, eller symtom. I diagnosmanualerna beskrivs vilka beteenden barnet måste uppvisa och hur många. Där beskrivs också vilka beteenden som inte får förekomma eller vara avvikande för att barnet ska diagnostiseras med autism. I Sverige används både den amerikanska diagnosmanualen DSM-IV-TR och Världshälsoorganisationens (WHO) ICD-10. Dessa överensstämmer ganska väl med varandra när det gäller autism.

Huvudkriterier för autistiskt syndrom

Det finns 12 symtom på autism och de är fördelade på tre huvudkriterier med vardera fyra symtom. De olika symtomen kan du läsa om i respektive fördjupande artikel här bredvid. Det här är huvudkriterierna:

  1. Kvalitativt nedsatt förmåga att interagera socialt – Vi kallar det fortsättningsvis för Begränsad förmåga till socialt samspel.
  2. Kvalitativt nedsatt förmåga att kommunicera – Vi kallar det för Avvikande kommunikation.
  3. Begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter – Vi kallar det för Begränsade beteende och intressen.

Det krävs minst sex symtom för att diagnosen autistiskt syndrom ska ställas, och de ska vara fördelade enligt följande:

  • Minst två från Begränsad förmåga till socialt samspel.
  • Minst ett från Avvikande kommunikation.
  • Minst ett från Begränsade beteenden och intressen.
  • Minst två från vilket huvudkriterie som helst.

För att diagnosen autistiskt syndrom ska kunna ställas, måste alltså alla huvudkriterier vara uppfyllda. Dessutom ska minst ett symtom visa sig före tre års ålder. Exakt hur symtomen visar sig varierar mycket. En viktig grundprincip är dock att man bara ska ställa diagnos om symtomen innebär betydande problem i vardagslivet för barnet och dess familj.

Personer med autism kan vara mycket olika varandra. Två personer med samma diagnos kan ha sex helt olika symtom eller ha olika antal symtom. Samma symtom kan ta sig olika uttryck och ha olika intensitet. Dessutom kan det finnas ytterligare sjukdomar eller funktionsnedsättningar hos personen som påverkar hur symtomen yttrar sig. En annan viktig faktor som påverkar hur autism yttrar sig är personens temperament och personlighet.

Tidig debut

Den mesta forskning tyder på att orsaken till autism i de allra flesta fall är medfödd. Trots det går det ännu inte att ställa diagnosen vid födseln. Det beror på att autism är ett syndrom som definieras utifrån vissa beteenden. Dessa beteenden (symtom) uppträder inte tydligt förrän vid ungefär 18 månaders ålder. Ofta uppträder dock symtomen tidigare, men de kan vara diffusa och svårtolkade för såväl föräldrar som barnläkare och psykologer.

Hos en del barn börjar symtomen uppträda vid knappt tre års ålder efter en period av till synes normal utveckling. Barnet som innan har verkat utvecklas normalt, förlorar då det lilla ordförråd det har och går bakåt när det gäller socialt beteende. Kunskapen om det här är dock fortfarande liten.

Annorlunda sinnesintryck är vanligt

Många forskare tycker att ytterligare ett symtom är mycket vanligt, även om det inte ingår i diagnoskriterierna: avvikande reaktioner på sinnesintryck. Det är intryck från våra sinnen syn, hörsel, känsel, lukt, smak. Det kan till exempel handla om starkt ljud eller ljus, en viss lukt, en känsla i magen eller beröring på huden.

Det verkar som om nästan alla barn med autism har avvikande sinnesreaktioner, men på olika sätt. Detta kan ligga bakom en del av de symtom som ingår i diagnoskriterierna, till exempel att ett barn undviker social kontakt på grund av hörselintryck som blir alltför påträngande för barnet.

Andra vanliga svårigheter

Det finns även andra svårigheter som är vanliga vid autism. Några exempel kan vara avvikande aktivitetsnivå, avvikande ätbeteende och självskadande beteende. De är inte diagnosgrundande och kan visa sig även hos personer som inte har autism, de är alltså inte särskiljande eller typiska. Men dessa svårigheter kan ändå ha stor betydelse för hur autismen yttrar sig för varje enskild person.

Autistiska symtom hos andra

Ett eller flera av de symtom som förekommer vid autism kan även finnas hos barn som har en annan neuropsykiatrisk diagnos. Men de innebär inte att barnet i och med det har autism. Det är den karaktäristiska kombinationen av dessa symtom som utgör grunden för autismdiagnosen.

Flera av symtomen på autism är dessutom en del i den typiska utvecklingen hos barn utan någon funktionsnedsättning. Men då förklaras de av utvecklingsåldern, det vill säga de försvinner då barnet blir äldre. Ett exempel är att barn upp till en viss ålder tolkar det som sägs bokstavligt.


Dela på Facebook

Dela på Twitter