En del personer med autism utvecklar aldrig ett eget talat språk. Andra har ett fungerande talspråk men har problem med tolkningen av ord och uttryck. Många har problem att tolka andras ansiktsuttryck och kroppsspråk.
Alla personer med autism har svårigheter att förstå nyanser i talat språk, även de som verkar ha en god språkförståelse. Den underförstådda meningen i det som folk säger, det som står mellan raderna, förblir gåtfullt och svårtolkat för de flesta med autism.
Det är mycket svårt, om ens möjligt, att skilja mellan kommunikationsförmåga och förmågan till socialt samspel. Ett socialt samspel kräver alltid någon form av kommunikation och kommunikation ingår ofta i ett socialt samspel. Diagnosmanualerna tar upp talat språk och lek under kommunikation. Ögonkontakt, kroppsspråk och annan ickeverbal kommunikation räknas däremot som socialt samspel.
Diagnosmanualerna tar fasta på:
Kommunikationsavvikelserna vid autism har mindre att göra med rena språkproblem än med förmågan att förstå meningen med kommunikation eller social interaktion. Det verka som om personer med autism inte alltid ser någon poäng med att kommunicera med andra.
Både kroppsspråk och tal är socialt kommunikativa beteenden. Barn med autism använder sällan dessa beteenden och har också svårt att förstå dem. Det blir ofta tydligt redan från späd ålder. Den sociala imitationen, som är så utmärkande för andra jämnåriga barn saknas också, eller är avvikande. Det brukar vara svårt att få med dessa barn på tidiga härmningslekar som att vinka hej då eller ”baka-baka-liten-kaka”. Vissa barn med autism har också ett avvikande jollerbeteende. Normalt använder barn joller för att uttrycka känslor och härma språket. Barn med autism verkar inte göra det.
Barn med autism är nästan utan undantag försenade i sin språkutveckling både när det gäller att förstå och att själva prata. Det är inte ovanligt att de utvecklar allt från några få ord till flera dussin före två års ålder, men att de sedan slutar tala under flera år eller till och med för alltid.
Det är ovanligt att barn med autism som saknar tal, spontant använder andra sätt att kommunicera, som gester och liknande. De verkar också ha svårt att förstå andras ickeverbala uttryck, till exempel skratt, gråt och kroppsspråk. Det kan hända att ett barn med autism börjar skratta när någon annan gråter, eftersom det ser roligt ut när det rinner vatten från ögonen. Barnet förstår inte den känslomässiga betydelsen av gråt.
Stäng fönstret
Skriv ut
Tipsa en vän
Kommentar