Autismforum: Diagnoskriterierna i DSM-IV-TR för selektiv mutism

vägra knarket!
SM går inte bort för att du tar tabletter. Låt de inte lura in det i dig och förstöra din kropp/hjärna.

2009-10-25
> Gå till toppen av sidan

Hjälp!
Min 5-åriga dotter har troligen selektiv mutism. Jag har först i dagarna hört talas om detta begrepp och har ingen kunskap alls om vilken hjälp som finns att få. Känner mig helt förtvivlad och behöver verkligen komma i kontakt med någon i samma situation för att dela erfarenheter. Vore glad om någon ville kontakta mig: rose-marie.jonsson@compaqnet.se

Ledsen mamma 2009-10-15
> Gå till toppen av sidan

"stämmer precis in på min dotter"
Hej 1 innan jag hittade den här sidan visste jag inte att det fanns något som kallades muttism men det alla andra beskriver här stämmer precis in på min dotter som nu ska fylla 14 år. jag har visat henne sidan och båda vi tycker att det känns otroligt skönt att läsa att det finns flera msom har samma problem. min dotter lider jätte mycket av att inte våga prata med någon som hon inte känner. Mvh

Maria 2009-10-11
> Gå till toppen av sidan

Selektiv mutism hos små barn
Min dotter blev tyst när hon började på dagis vid 3,5 års ålder. Fick en chock när fröknarna efter några veckor sa att hon ännu inte sagt ett ord på dagis! Nu har hon precis börjat förskoleklass (Nollan) och det känns som att problemet trappas upp nu. På dagis har hon ju kunnat "komma undan" med att inte prata, men nu helt pltösligt är ju nivån en annan, och dte är inte okej att hon är annorlunda längre. Har varit hos en barnpsykolog, och hon tycker inte att selektiv mutism stämmer in på henne, men jag och dagispersonalen tycker det är klockrent. Så jobbig situtaion, man är både ledsen och frustrerad, kan inte hjälpa henne.. ser hur hon avskärmar sig ( och andra från henne!) och det gör ont ända in i hjärteroten! Känns så ensamt oxå, ingen annan verkar förstå hur det känns..

Hanna 2009-09-05
> Gå till toppen av sidan

Jag har selektiv mutism och autism
Jag har haft selektiv mutism och autism hela livet. Nu är jag 20 år gammal. Jag fick reda på att jag har funktionsnedsättningar när jag var ett litet barn. Jag har inte vågat prata med någon annan än familjen. För fyra år sedan när jag började på gymnasiet i Hässleholm fick jag många kompisar. Jag blev populärast i klassen. Men innan det gick jag i en vanlig skola. Jag blev mobbad och utfryst. Nu mår jag bra och ska till och med sjunga solo på skolavslut-ningen den 5 juni år 2009 när jag tar studenten. Det har jag själv valt eftersom jag har älskat att sjunga sedan jag var liten. På gymnasiet har jag kunnat vara mig själv och fått många kompisar som verkligen har stöttat mig genom de här fyra åren. Jag har verkligen arbetat med mig själv. Jag vill saker som jag inte vågar. Men nu har jag bestämt mig för att sjunga även om jag inte vågar. Det kommer att bli det jobbigaste i mitt liv, men samtidigt känns det mycket lättare efteråt. Mina funktionsnedsättningar märker man inte av längre. Jag har arbetat med mig själv och klarat saker jag aldrig trodde att jag skulle kunna klara. Jag är otroligt nöjd med mig själv. Till er som inte har funktionsnedsättningar: Alla är lika mycket värda. Det man ska komma ihåg är att det viktigaste är hur man är som person. Tänk på att de med handikapp arbetar otroligt mycket med sig själva och har det otroligt jobbigt. Vi är människor precis som er andra.

Martina 2009-05-15
> Gå till toppen av sidan

Har jag haft selektiv mutism?
Hej! Är nu 28-årig kille. I Lågstadiet sa fröken till mina föräldrar att jag var livligast/bråkiast i klassen. På mellanstadiet kom jag in i en period då jag inte vågade säga någonting, vågade inte röra mig bland folk. I sjuan åttan blev jag mer livlig igen och i nian samt gymnasiet vågade jag inte prata, röra mig i skolan, låste in mig på vc på rasterna mm. vågade inte prata o skapa kontakter med folk. Denna känsla följer mig även nu, dock inte i samma utsträckning. Det som besvärat mig mkt är att gå o bära på så mkt energi inombords som man inte kan släppa ut, och inte våga delta i ngt, alltid stå utanför. Jag tror jag utvecklad ngn form av ångest som är värst när jag vaknar och på kvällen. När jag växte upp fick jag inget stöd hemifrån gällande detta, och jag kände att jag även utvecklade blyghet/tysthet till mina syskon o föräldrar. På mitt arbete är jag tyst vid lunchbordet o i grupp, men kan öppna mig om det är en person.

D.L 2009-03-15
> Gå till toppen av sidan

Föreningen Selektiv mutism
Hej alla!
Jag heter Claudia och skulle vilja meddela att vi nu har startat en svensk ideell förening för selektiv mutism. Den är öppen för alla åldrar och både för dem som själva är drabbade som för anhöriga. Vi kommer försöka att också lyfta upp frågan om vad som händer i vuxen ålder hos de som haft selektiv mutism. Föreningen hittar ni på följande adress: www.selektivmutism.se. Vår sajt är fortfarande under uppbyggnad. Välkomna dit!

Claudia 2009-03-02
> Gå till toppen av sidan

Mer än blyg
Min dotter är 9 år och har selektiv mutism. Vi föräldrar, skolpersonal, pskykolog har arbetat hårt med detta i ca 3 år. Vi har fått mycket kunskap och lärdom under denna tid. Vår dotter har utvecklats mycket positivt genom träning och förståelse. Hon är duktig i skolan, läser högt för sin fröken. Pratar med sina klasskompisar högt och utvecklingen går framåt hela tiden. Från det att hon började på dagis har hon varit tyst hela skoltiden fram tills för ett år sedan, då började " låsningen" för att våga prata ge med sig. Så föräldrar, ge inte upp, hjälp ditt barn, det är ett hårt arbete men det ger resultat. Det finns en bok med titeln "Mer än blyg" som tar upp ämnet på ett bra sätt. Lycka till !

Glad mamma! 2009-02-13
> Gå till toppen av sidan

jag har selektiv mutism
Hej. Jag är en tjej på 14 år som har haft selektiv mutism hela mitt liv, jag fick reda på det när jag var 12 år. Jag pratar vanligt hemma men i skolan säger jag ingenting. Det är jobbigt och jag har inga vänner förutom min syster=( Jag hoppas jag pratar i framtiden. Jag skulle vilja prata mer med andra som har selektiv mutism på msn =) adda: tarepandor@hotmail.com

a.j 2009-01-27
> Gå till toppen av sidan

Asperger och selektiv mutism
Jag är en tjej på 26 år med Aspergers syndrom. Jag får ofta anmärkningar av andra när jag pratar och på det jag säger och jag blir ofta missförstådd. Så jag börjar känna att jag inte vill säga så mycket längre till de flesta människor.
Brukar man få selektiv mutism som vuxen?

Linda 2008-11-10
> Gå till toppen av sidan

Söker efter andra med selektiv mutism
Jag är en 26 årig kille och har haft selektiv mutism hela mitt liv, vill någon prata med mig på msn? i-dont-like-liars@hotmail.com

Patrick 2008-11-07
> Gå till toppen av sidan

social fobi & selektiv mutism
Jag har selektiv mutism och social fobi.. och andra problem. Jag är 16 år & skulle vilja ha kontakt men andra runt min ålder som har selektiv mutism. ADDA GÄRNA: blyg_92@hotmail.com

:) 2008-09-29
> Gå till toppen av sidan

söker efter männniskor som har haft/har selektiv mutism
jag är 28 år och söker personer som har/har haft selektiv mutism. Jag har det inte längre men har haft sen jag var 5 år. Mejla mig lime_3_@hotmail.com

2008-09-19
> Gå till toppen av sidan

Untitled
Hejsan! Jag har en son som i dag är 12 år och idag har diagnos Asperger och ADHD. Han fick sin första diagnos när han var 9 år och då var det ADHD med autistiska drag och selektiv mutism. Han pratade inte med vuxna bara barn. Detta var en jobbig situation för det ställde till det i skolan han svarade inte på tilltal och sa aldrig någonting. Han kunde skaka ja eller nej om lärarna frågade honom något. Säga vad man vill om medicin med hans läkare satte in Zoloft (hon sa att selektiv mutism är ett slags tvång) och idag är han en helt annan kille. Han pratar inte ohämmat med vuxna men han har ett språk och säger till i skolan när han inte kan och svarar på tilltal. Det har också krävts en hel del uppmuntran på vägen och träning i vissa sociala situationer. Zoloften är precis utsatt för att se om det fungerar utan. Lycka till ni andra!

Milla 2008-09-10
> Gå till toppen av sidan

SÖKER ANDRA SOM MED HAR HAFT DET
Hej Jag är en 28 årig tjej som har haft selektiv mutism jätte länge och har just nu efter lång terapi blivit frisk. Under min skoltid har de inte tagit mig på allvar utan lärarna trodde mer att jag var obegåvad fast jag hade svår social fobi. Jag pratade hemma och med kompisar då var jag en helt annan person men i skolan och i andra sociala sammanhang blev jag tyst, kunde knappt röra mig. Jag har varit derprimerad och känt mig oförstådd eftersom jag har vetat (tack vare min mamma) att jag en normal människa och det enda jag ville var att våga prata, men ingen lyssnade. Jag vill ta kontakta med likasinnade för att hjälpa till att bearbeta situationen för jag känner mig så ensam. Mejla gärn! (lime_3_@hotmail.com)

Har haft selektiv mutism i över 20 år. 2008-09-10
> Gå till toppen av sidan

Andra med selektiv mutism
jag är en tjej på 16 år.. har selektiv mutism Adda mig gärna på: blyg_92@hotmail.com

frozen 2008-09-08
> Gå till toppen av sidan

Blandade känslor
Jag har en dotter som är 8 år gammal och hon fick diagnosen selektiv mutism för ett par år sedan. Tiden efter det har varit riktigt jobbig! Hon pratar med den närmaste familjen, men inte i skolan och inte med kompisar. Det är en stor sorg att se sitt barn vara så ensam och olycklig..man känner sig ledsen, frustrerad, arg, förtvivlad och maktlös...sen skäms man inför andra föräldrar och undrar vad de tänker om en som förälder...min dotter har gått hos en psykolog i 1 1/2 år som använder sig av KBT, vilket inte gett några somhelst resultat... Känns ändå skönt att veta att vi inte är ensamma om det här.. Om det är någon som har tips, råd om hur man kommer vidare så hör gärna av er...ljungdahllena@hotmail.com

Lena 2008-08-27
> Gå till toppen av sidan

Min dotter (låång kommentar)
Min dotter slutade prata med min sambo och några till när hon var runt tre fyra år och talpedagogen sa då att hon hade selectiv mutism. Det var jättejobbigt att höra andras kommentarer och frågor om varför hon inta svarade eller tackade, efter några år började hon viska. Hon hade och har aldrig haft problem med talet annars och hon pratade gärna högt med dem hon pratadade med, om någon frågade nånting så svarade hon mig. Hon tycker väldigt mycket om att sjunga och var med och uppträdde i skolan i femte klass och eftersom rösten kan bli förstörd när man viskar så slutade hon med det och då blev hon ju helt tyst igen i skolan (förrutom några kompisar). Jag var med på ett möta med rektorn, hennes lärare och en kurator och de tyckte att hon skulle få träffa en kurator samt psykolog men min dotter sa att hon vägrade och sa att hon löser det själv när hon börjar i sexan. Det sa hon även de andra gångerna hon skulle upp en årskurs men jag kände att nu menar hon nog allvar och är mogen för att bryta "vanan". När hon började sexan så gjorde hon som hon hade sagt och pratade med alla lärare och elever, vilken skön känsla det var!! Jag kanfortfarande märka att det tar emot för henne att svara ibland när någon som hon inte har svarat förut frågar något men hon svarar i alla fall. i hennes fall var det en protest/hämnd mot min dåvarande sambo och eftersom alla barn brukar "skydda" sina föräldrar så slutade hon att prata med några till.

mamma 2008-08-21
> Gå till toppen av sidan

hjälp i tid
jag är 16 år och har selektiv mutism..mycket av mitt liv har varit ett helvete, pratar fortfarande knappt någonting, har fått många problem pga min selektiv mutism.. så snälla om ni har något barn/känner något barn med selektiv mutism så försök hjälpa han eller hon så gott det går!! för det här är inget liv. skulle kunna offra mitt eget liv för andra barn bara de slipper gå igenom samma sak

olycklig 2008-08-06
> Gå till toppen av sidan

Hej!
Jag är snart 17 år och har diagnoserna autismspektrumsstörning och selektiv mutism. Jag bor på ett boende där de jobbar med Kognitiv beteendeterapi och sen jag kom dit har det fungerat jättebra! Det finns nånting som heter SBK - Startsignal Beteende Konsekvens, och det jobbar de också med där jag bor. De jobbar efter struktur och vi har ett schema att följa varje dag. När jag var mindre pratade jag nästan ingenting, men med åren har det blivit mycket bättre. Adda gärna min MSN för jag vill komma i kontakt med andra som också har selektiv mutism. Min MSN:anla91@spray.se

Anna 2008-08-03
> Gå till toppen av sidan

Hej
Hej jag är 16 och har selektiv mutism, vill hitta andra som också har det :) MSN; imcarro@hotmail.com :D

Caroline 2008-07-15
> Gå till toppen av sidan

Det handlar om social ångest
Hej på er alla. Jag arbetar som psykolog inom skola och förskloa och jag har träffat på flera barn med selektiv mutism. Det man bör komma ihåg är att barnen så gott som alltid är mycket ängsliga och att diagnosen är en fom av SOCIAL FOBI. Det är viktigt att inte förstå och förklara problemen endast som en oförmåga att tala för det handlar i grunden om en rädsla för att stå i centrum. Genom att sluta tala slipper man andras uppmärksamhet, den som man tycker är så svår att hantera. A och O är liksom många av er så riktigt påpekar att SKAPA TRYGGA SITUATIONER där barnet vågar ta för sig. Inte bara muntligt utan även på andra sätt. En flicka som jag träffade blev väldigt hjälpt av att idrotta och dansa för det var ett sätt för henne att skaffa sig självförtroende. Kognitiv beteendeterapi KBT har hjälpt många familjer. Selektiv mutism är någonting som man måste jobba med varaenda dag, lite i taget, både hemma och i skolan. Ett gott samarbete mellan hem och skola kan göra underverk. Kämpa på.

Marisa 2008-07-02
> Gå till toppen av sidan

Tyst i många år
Jag är nu vuxen och närmare 40 år. Som 5-åring blev jag tyst och fick åka till psyk och träffa en massa folk. Började skolan och var tyst fram till sjätte klass. Folk förstod inte mig. Jag ville prata men kunde inte. Och jag kunde heller inte förklara varför. Är inte den mest sociala personen, men har lyckats bli lärare och pratar numera inför massor av människor. Har börjat forska i min bakgrund och vill veta mer om detta ämne varför man blir tyst. Det stod något om selektiv mutism i pappren jag fått då jag begärde att få mina journaler. Min barndom var jättejobbig och jag har känt mig hämmad i mycket. Men har nu familj och är lycklig.

Quiet girl 2008-06-27
> Gå till toppen av sidan

anonym (2008-05-16)
jag ska fylla 16.. har selektiv mutism och skulle gärna vilja prata med nån i samma ålder men jag vill inte lägga ut min msn här =/ skulle du kunna göra det ?

ensam 2008-06-08
> Gå till toppen av sidan

Någon.
Finns det ingen i 15-16 års åldern som går igenom samma saker och som vill skriva/chatta/prata om det?

Anonym 2008-05-16
> Gå till toppen av sidan

Snälla, kontakta mig!
Jag heter Martina och har selektiv mutism. Jag är 19 år gammal och hade selektiv mutism vid födelsen. Katter och att skriva dikter är mitt liv. Har aldrig träffat och pratat med någon annan som har samma handdikapp. Skulle vara kul om någon som har selektiv mutism kan kontakta mig på min msn. Man kan lära sig av varandra och kanske till och med kan träffas någon gång. Snälla, kontakta mig! Min msn: love_mitzy@live.se

Martina 2008-05-10
> Gå till toppen av sidan

Jobbigt!
Jag har selektiv mutism.>BR> Är jobbigt.>BR> Har blivit mobbad.
Till hösten 2008 börjar jag fjärde året på särskolan i Hässleholm som heter Norrängsskolan. Där har jag lärt mig mycket och har fått många kompisar. Nu är handikappet inte lika jobbigt. Jag rekommenderar verkligen att gå på Norrängsskolan. Lärarna och eleverna skojar mycket med varandra och busar en del. Innan avskydde jag att gå till skolan, men när jag började på Norrängsskolan så lärde jag mig att älska skolan. Innan skolkade jag nästan varje dag från skolan. Nu har jag fått ett stort självförtroende och fått kompisar som älskar mig för den jag är. Finns även boende som man kan bo på i veckorna. Ett boende som jag aldrig vill lämna. Där har man roligt tillsammans och gör olika fritidsaktiviteter tillsammans. Personalerna ägnar sig en hel del åt eleverna. Jag och min kompis som kommer från kina. Alltså Wietnam, vi har jätte roligt tillsammans och skrattar nästan hela tiden. Man får olika kompisar på skolan och på boendet som man verkligen blir älskad av. Man märker direkt att man är älskad av lärarna och eleverna. Om jag får välja så vill jag aldrig sluta från Norrängsskolan.

Martina 2008-05-10
> Gå till toppen av sidan

hur går det för er alla?
Är det någon som gör några framsteg? Vi har varit på BUP med vår 7-åring. Men får ingen hjälp, vi ska fortsätta jobba som vi gör, jag är med en stund på skolan varje vecka (i en liten grupp då vi umgås och har en "stegraket" med en belöning på slutet). Det är mitt tips, belöning är bra! nu spelar vår dotter in läsläxa på band som fröken lyssnar på. Superbra!

Marie 2008-04-15
> Gå till toppen av sidan

har selektiv mutism
jag har också selektiv mutism.. har inte autism som jag har fått för mig att det är ganska vanligt om man har selektiv mutism (vet inte). det kan säkert vara en anledning till att ingen upptäckte det förrän jag var i tonåren.. det har i alla fall begränsat och förstört mitt liv väldigt mycket.. =/

ensammast 2008-03-14
> Gå till toppen av sidan

jag har selectiv mutism...
Hej...Jag har Selectiv Mutism. Jag fick veta det när jag var 12 år. Nu är jag 13. På min skola vet några om det vissa inte. Jag pratar inte alls i skolan för jag vågar inte, min röst låter konstig och på min förra skola pratade jag men det var jobbigt för det lät så konstigt, varje ord man sa var helt darrigt. Det är så svårt att förklara men jag är så glad för att jag hittade den här sidan. För det finns knappt några sidor om Selectiv Mutism. Jag har också en syster, hon har också samma...Selectiv mutism. Klasskompisarna skrattar åt mig när jag nickar eller skakar på huvudet när jag ska svara (ja eller nej). Man känner hur ansiktet blir varmt och det är så jobbigt. Man känner sig otrygg överallt på skolan. Jag vågar inte enns kolla någon i ögonen. De enda jag pratar med är min familj. Andra pratar jag inte med. Jag blev mobbad på förra skolan men här är det bättre, men det är många som skrattar...Min mamma har berättat att jag får ta medicin mot Selectiv mutism när jag känner mig redo för det och jag har tänkt ta det till sommaren 2008.

Anonym 2008-02-26
> Gå till toppen av sidan

inte ensam
vad skönt det känns att det finns fler som har barn med diagnosen selektiv mutis.. jag har en pojke på 9 år som fick sin diagnos för ca 3 år sedan. fast det är så pass länge sedan så vet jag i stort sätt inget om diagnosen.. man kan känna sig ganska så ensam... har ingen att prata med som förstår hur det är.. han går i särskola sedan 2 år tillbaka och har börjat öppna sig mer o mer för dom.. fast fortfarande inte helt avslappnat.. hade varit kul o få kontakt med andra som är i samma situvation..

sara 2008-01-16
> Gå till toppen av sidan

Amatörforskare
Jag studerar psykologi för närvarande och har i mtt stora arbete valt ämnet "selektiv mutism". Som så många redan konstaterat är det OTROLIGT svårt att hitta information om detta. Jag har hittat två skolor o Göteborg som arbetar med barn med olika diagnoser och efter att ha talat med den ena så förstod jag att det inte var helt lätt att delges information. Trist tycker jag eftersom det faktiskt existerar barn med denna "störning" HÄR och IDAG. Barnen och deras anhöriga behöver stöd och hjälp att hantera detta, varför görs inte mer i ett land som Sverige? Mycket märkligt i mina ögon. Hittar jag bra info skall jag absolut delge denna.

Annika 2007-11-26
> Gå till toppen av sidan

Existerar verkligen selektiv mutism?
Finns det verkligen en sjukdom som kan karakteriseras som selektiv mutism? Finns det forskning på det baserat på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet?

Pef123 2007-06-27
> Gå till toppen av sidan

tänk att vi är så många
Jag blev positivt överraskad, tänk att det finns fler än mig och min familj. Vi har nu accepterat vår situation och känner att vi kan och ska kämpa oss ur detta, med att just låta vår dotter få slippa press. Alla på förskolan vet nu om detta och INGEN ställer krav på henne. Vi ska kontakta BUP för att få sätta igång på allvar med en bra "behandlingsplan". Vi har nu varje vecka möten hemma med skolfröken och spelar spel och leker, bara för att vår dotter ska bli trygg med henne. Vi sätter upp små små delmål för henne, sist gick det åt pipsvängen, hon skulle säga ett lite ljud, men fegade ur. Vi gjorde ingen stor grej av det, utan jag frågade sen om vår dotter inte ville spela in det ljudet på band, det ville hon. Så nästa gång ska vi lyssna på det. Om någon vill kontakta mig ang detta: mariekarlsson76@hotmail.com

marie 2007-04-22
> Gå till toppen av sidan

Ger inte upp 3
Hej! Barnet fortsätter och visar framsteg. Har hört ett samtal med föräldern och förstått att ordförrådet är inte så stort. Tråkiga nyheter för barnet är att föräldrana bestämt att flytta isär och att ena förälderna bestämmt at flytta barnet från förskolan. Men annars så har köksleken och mata lillebror samt att mata personalen blivit en favorit lek. Just mat har varit centralt för barnet och det har en väldigt bra aptit men är smal som en sticka. Rutinsituationer som blöjbyten lunch vila utgång fungerar bra.

Mats 2007-04-20
> Gå till toppen av sidan

Ge inte upp 2
HEJ! Fortsättning på barnets flytt till småbarn är hittills possitiv. Det har märks en betydligt större aktivitet och flera leenden och ord samt läten. Vid en hemgång sa barnet hej då till personalen. Visst bus som föranlett tillsägelse har det också varit.

Mats 2007-03-30
> Gå till toppen av sidan

Ge inte upp
Hej! Är förkollärare med ansvar över drygt 40 barn varav en har valt att inte prata på förskolans mellanbarnsavdelning. Har flyttat ned barnet till småbarnsavdelningen och redan hört flera ord och ett par läten. Följer utvecklingen med spänning.
Det vi kommer att göra är att plocka bort alla krav. Göra barnet stort och leka. Vi kommer att prata med barnet som vanligt och läsa av barnets kroppspråk och hjälpa barnet till beslut. Ambitionen är att ge barnet en ny start förutsättningslöst. Nu är barnet en liten treåring så rent storleksmässigt gör det ingen skillnad för barnert att börja på småbarn. Jag tar gärna mot erfarenheter och tips från liknande situationer.

Mats 2007-03-23
> Gå till toppen av sidan

Torey Hayden
Hejsan Såg ett tidigare inlägg om Toreys böcker... Samma här; kAN verkligen rekommendera dem! Jag har lärt mig jättemycket genom dem och försöker nu få tag i något ställe att arbeta med barn med mutism.

J 2007-03-14
> Gå till toppen av sidan

Tips på rapport
Det finns en rapport att köpa via Stockholms läns landsting skriven av Jan Ringler. Den heter: Selektiv mutism och dess behandling med barnorienterad familjeterapi Här kommer länken så att ni hittar den.
http://www.slso.sll.se/SLPOtemplates/SLPOPage1____9957.aspx

Novamanda 2007-03-02
> Gå till toppen av sidan

Prova!
Torey Hayden skriver böcker om selektiv mutism. kan vara bra att lästa dom, har sjäv läst ett par och är helt fasinerad av dom, finns en del saker att lära sig och hur man får barn med selektiv mutism att prata.

Öppetsinne 2007-02-26
> Gå till toppen av sidan

Varför finns det så lite information
Jag har sökt med ljus o lyckta efter information om Selektiv mutism, såsom forskning, studier, literatur, behandlingsmetoder, vart man skall vända sig, goda råd, någon förening men det finns INGET på svenska! Allt jag hittar, är på engelska.
I en amerikansk studie, stod det att det var fler än man tidigare trott som har Selektiv mutism, 7/1000.
Jag känner mig förtvivlad över att det inte finns något för oss som törstar efter information och stöd. Vi vill ha hjälp och stöd så att vi kan stödja våra barn.

Mamma 2007-02-23
> Gå till toppen av sidan

Har en flicka med selektiv mutism
Jag har en dotter, 13 år, i mars, med selektiv mutism. Hon är stum i skolan än idag för att hon har hela tiden haft pressen på att hon måste börja prata i skolan. På andra ställen har hon börjat prata fastän hon är ensam med främmande människor. Hon svarar kort om de frågar nåt. Mina råd är: ta bort alla krav på att vara social, berätta vad som ska hända i god tid hela tiden, låt dem prata genom er om de så vill, det finns mobiltelefoner idag som de kan skriva meddelande på och visa de som frågar. Ge trygghet att de inte alls måste prata om det känns jobbigt. Ni skämmer inte bort dem utan ni hjälper dem att börja känna sig trygga i samhället. Stumheten använder de som ett skydd för att de inte kan hantera sin svåra inre ångest. Barn med selektiv mutism måste ha kontroll på allt och alla omkring sig och det kan inte deras hjärna hantera. Det blir bättre när det blir äldre för att hjärnan utvecklas och kan hantera deras" information " bättre, men genom rutiner och information kan de leva i detta samhälle "normalt". Det är inget fel på deras inlärningsförmåga, men eftersom det går åt så mycket energi att kontollera allt så har de svårt att ta in de som läraren säger. Gör deras värld trygg, så går det bra. Ingen medecin behövs.

Envis mamma 2007-02-22
> Gå till toppen av sidan

Frustrerad igen...
Är det någon som känner till något föredrag eller nåt som handlar om Selektiv Mutism?? Det skulle vara intressant att komma och lyssna i såna fall.

Novamanda 2007-02-13
> Gå till toppen av sidan

finns det någon medicin?
Jag har en dotter på snart 16 år vi har precis fått veta att hon har selectiv mutism.Hon blev inlagd på BUP igår, men det verkar helt kört

Birgitta 2007-02-06
> Gå till toppen av sidan

Egen erfarenhet
Jag har själv haft denna åkomma i 6-årsåldern när jag började skolan. Då fanns dock inte begreppet "selektiv mutism". Det fanns ingen behandling heller. Så efter en termin började jag prata och var dessutom bäst i klassen på tvåan. Jag har dock vissa svårigheter (privat, ej ykesmässigt) i socialt umgänge med främmande - får anstränga mig för att hitta på något att säga. I studier eller arbetslivet har detta inte påverkat mig alls (jag är nu 58 år och arbetar inom socialtjänst). För min del kändes det bra att man inte lade så stort märke till mig utan att jag fick "komma fram" i egen takt. Icke-verbala akrtiviteter tycker jag är bra, och att bara prata på med barnet utan krav på motprestation. När någon lade fokus på min mutiskm kändes det bara ännu svårare att prestera tal.

f d mutist 2007-02-05
> Gå till toppen av sidan

Behandlingsmetoder?
Jag har en 4-årig dotter som har dessa symptom men ännu inte fått någon diagnos. Jag kännde så väl igen bettendet efter outsiders program.
Jag vill också veta om det finns någon i Sverige som forskar mer systematisktr runt ämnet selektiv mutism? Skulle vara tacksam för tips om vilka behandlingsmetoder det finns och var man skall vända sig. På BVC har dem ingen kännedom om detta.

Mamma 2007-02-01
> Gå till toppen av sidan

Har känt mig så ensam
Känner mig precis som "FRUSTRERAD" Har också en dotter som är fyra år med exakt samma beteende. Förskolepersonalen står som handfallna o vet inte hur de ska göra o tror att allt är mitt fel. Tur att en av dem såg programmet outsiders, vilket inte jag gjorde. Äntligen visste vi att det är ett vanligt problem o de har lovat hjälpa till.

Filea 2007-01-30
> Gå till toppen av sidan

FRUSTRERAD!!!!
Fick diagnosen för 6 månader sedan, jag har en dotter på 4 år som inte pratar. Går på dagis sen snart ett år tillbaka och hon pratar inte med någon där förutom undantagsvis 2 barn som tidigare gått hos samma dagmamma som henne. (när ingen hör)
Att föra en dialog med någon kan vara jobbigt ibland för mig, för min dotter kommer alltid och bankar på mig för att viska något i mitt öra. Att prata som är så självklart för mig och min omgivning men helt omöjligt för henne. Många har väldigt svårt att förstå när jag nämner detta och svarar med att "min dotter var oxå blyg" MEN DET HANDLAR JU INTE OM ATT VARA BLYG!!! Hon är ju skräckslagen för att prata. Jag får fruktansvärt dåligt samvete när jag blir frustrerad, men tålamodet tryter ibland. >BR> Hittade inget forum, var lite ledsen efter outsiders program jag grät hela programmet. Ska man bli tvungen att medicinera med Prozac, det verkar ju inte klokt......

Novamanda 2007-01-29
> Gå till toppen av sidan

Söka efter kontakt
Finns det någon i Sverige som forskar mer systematisktr runt ämnet seektiv mutism? Skulle vara tacksam för tips om det finns något fou-projekt på gång, någon avhandling eller så....

Magnus Magnusson 2006-07-24
> Gå till toppen av sidan

Untitled
Jag vill verkligen få mer information om detta.

E.A. 2006-06-26
> Gå till toppen av sidan

Varför får man selektiv mutism
Hur botar man selektiv mutism? Vad beror den på? Är någon annan diagnos inblandad? Är det bara barn som drabbas?

havet 2006-06-24
> Gå till toppen av sidan

SKRIV EGEN KOMMENTAR

En kommentar kan vara max 1500 tecken. Vi kan inte publicera citat från andra pga upphovsrättsliga skäl. Vi önskar att du uppger din e-postadress, så att vi kan nå dig med eventuella frågor. Om du vill publicera en längre text, ta kontakt via mejl, autismforum@sll.se. Uppge då alltid namn och hur vi kan nå dig.