Det går inte att i förväg med bestämdhet tala om hur det kommer att gå för en person med autism. Men det finns vissa faktorer som kan vägleda i en sådan bedömning av prognosen, åtminstone om man tittar på barn med autism som grupp. Individuellt finns det mycket stora variationer.
Den tydligaste kopplingen man har hittat är den mellan låg IQ och utvecklingen hos barn med autism. Om barnet har en IQ på mindre än 50 före fem-sexårsåldern är det troligt att barnet inte kommer utvecklas positivt. För de med högre IQ är det svårare att göra några förutsägelser om framtiden. Men IQ förändras inte mer över tiden hos barn med autism än hos andra barn.
Att se på hur barnets språk utvecklas är också ett sätt att förutsäga den fortsatta utvecklingen. Ett barn som inte kan kommunicera genom tal i fem-sexårsåldern har sämre förutsättningar än de som kan det. Men det gäller dessa barn som grupp. I individuella fall stämmer det inte alltid. Vissa barn kan plötsligt börja tala i tioårsåldern eller senare.
Andra faktorer som kan spela in är om barnet har allvarliga beteendeproblem och om barnet får mer specialanpassad undervisning och lär sig fler färdigheter. Om barnet inte har allvarliga beteendeproblem och /eller får specialanpassad undervisning, kan det bidra till en bättre prognos.
Vid utredningen av autism hos ett barn ingår att genomföra medicinska undersökningar för att försöka finna orsaken till just det barnets autism. Om man då kommer fram till att barnet har en viss bakomliggande sjukdom, till exempel fragil X-syndrom eller tuberös skleros, så kan det vara en hjälp när det gäller att bedöma prognosen.
Stäng fönstret
Skriv ut
Tipsa en vän
Kommentar