På enkel svenska
Eriks farmor arbetade mycket med barn. Hon trodde att Eriks svårigheter berodde på att han inte hade några syskon. Eller att problemen berodde på att hans föräldrar skilde sig när han var liten. Men så enkelt var det inte. Erik har Aspergers syndrom.
Eriks föräldrar fick veta det när Erik var 4 år. Men de ville heller inte riktigt förstå. När Erik var liten var han lik många andra barn med Aspergers syndrom. Han var till exempel rädd för allt som var nytt. Han kunde också sitta länge med något han gjorde, som att låta vattnet rinna över händerna, om ingen bad honom sluta. Ändå tog det många år innan Eriks föräldrar kunde vänja sig vid tanke att han har Aspergers syndrom. Efteråt är de ändå glada att de fick veta det tidigt, för på det viset var de förberedda på många problem som kom senare.
Idag är Erik 12 år. Han går i en vanlig klass med en assistent på halvtid. Han har lätt för att minnas många små saker och hans största intresse är verktyg. Han har svårt att lära sig läsa och att skriva. Han pratar gärna med vuxna. Alla vuxna där han bor känner honom, och de tycker om honom. Men Erik har svårt med kamrater som är lika gamla som han är. Han sitter hellre och leker för sig själv och håller på med sina verktyg efter skolan.
Hans föräldrar önskar att han kunde ha en kontaktman som tog honom med ut på sport eller något annat. Då kunde Erik få nya intressen och hans föräldrar lite mer frihet.
Stäng fönstret
Skriv ut
Tipsa en vän
Kommentar