
På enkel svenska
De 2 första åren av sitt liv skrek Kattis otroligt mycket och sov bara korta stunder.
– Vi visste inget alls om barn, säger Kattis mamma. Vi trodde att det skulle vara så här. Men jag minns att vi träffade en annan liten flicka som log mot oss. Det gjorde aldrig Kattis. Hon kan skratta om man busar med henne, men hon ler aldrig när hon ser oss.
När Kattis var 2 år började hon att prata i hela meningar med en gång, vilket är ovanligt att små barn gör. Hon tycker inte om att visa känslor eller att andra gör det. Hon tycker att pussar låter jätteäckligt. Hon kan tänka sig att få en puss om den är tyst.
Hon är känslig för många ljud. Musik i en affär till exempel har hon svårt att tåla. Då håller hon sig för öronen. Ljudet i simhallen gör henne så rädd, att vi inte kan gå dit med henne fastän hon älskar att bada.
Hon känner smärta annorlunda. En gång ramlade hon och fick ett stort sår i huvudet. Hon grät inte. Däremot kan det bli mycket gråt om hon får en mycket liten sticka i fingret. Det är mycket som är ovanligt med henne.