Samtalsmattan - ett genialt kommunikationsredskap

Samtalsmattan är utvecklad för att förbättra möjligheten till större delatkighet i socialt liv och olika sorters beslut,  för personer med kommunikationssvårigheter och kognitiva funktionsnedsättningar.

Samtalsmattan är, precis som det låter, en matta, närmare bestämt en dörrmatta, som man fäster bilder på och som då blir ett utmärkt kommunikationsredskap. Samtalsmattan utvecklades på Stirling University i Skottland i slutet av nittiotalet för personer med kommunikationssvårigheter.

Målet var att skapa ett redskap som möjliggör val av samtalsområde, men också en möjlighet att ge uttryck för åsikter och känslor.

Ökar delaktigheten
Marjana Tornmalm, logoped på Hjärnskadecenter, kom först i kontakt med samtalsmattan när hon arbetade på habiliteringscenter Syd för barn och ungdomar med autism och har nu tagit med sig modellen till Hjärnskadecenter.

   – Man har ganska länge använt samtalsmattan med barn som har autism, men jag tänkte att modellen även skulle gå att använda med vuxna med förvärvad hjärnskada. Poängen med att det är just en matta är att den fungerar bra att fästa bilder på, den är billig så man kan ha många och att den blir ett avgränsat område, en tydlig ram för kommunikationen.

Marjana använder mattan främst på tre sätt; för att användaren själv ska kunna vara med och välja bildsymboler till AKK (Alternativ Kompletterande Kommunikation), med fokusbilder, när en person behöver hjälp att hålla fokus i samtalet eller i en intervjusituation, för att fler ska kunna uttrycka sin åsikt om olika saker.

Syftet med att använda samtalsmattan är att öka delaktigheten för brukaren och därigenom ge honom eller henne ökad kontroll över sitt liv.

Habiliteringsplan utgångspunkt
På Hjärnskadecenter har man utgått från de teman som oftast diskuteras vid habiliteringsplaneringar och har sedan med hjälp av så kallade Boardmakerbilder satt samman ett material för samtal med vuxna.

   – Genom att använda samtalsmattan i habiliteringsplaneringen kan man involvera brukaren på ett helt annat sätt. Med hjälp av modellen kan man samtala om ett område i taget och efterfråga brukarens erfarenheter, åsikter och önskemål. Allt som ökar delaktigheten är ett plus som jag ser det.

Idag består materialet av 680 inplastade bilder med kardborrband på baksidan som lätt går att fästa på samtalsmattan. Bilderna är indelade i kategorierna; Sysselsättning, intressen, Kroppsdelar och hälsa, Kommunikation, äta och dricka, Mat, matlagning och kläder, Samhällskontakter, ekonomi, boende, vänner, familj, Rörlighet, personlig vård, Känslor, övergrepp, sexualitet och samlevnad och Musik.

– Vi har sammanlagt åtta pärmar med färdiga samtalsbilder att utgå ifrån. Det blir då enklare att plocka ut bilder  till ett samtal. Fast det är så enkelt är det lite av en revolution. Modellen erbjuder redskap för kommunikation där mer av brukarens åsikter och känslor verkligen kan komma fram.

Positivt göra egna val
En del av av Hjärnskadecenters brukare har så kallade kommunikationskartor, (en samling bilder som representerar aktuella områden för personen i fråga) och det är ofta de närstående och personal som väljer ut de bilder som de tror att personen i fråga kan ha användning av. Ofta är det sådant som finns i personens vardag, i den yttre miljön.

   – Vi hade ett sådant exempel med en man som fått en stroke och mist sin rörelseförmåga och talförmåga. Han kunde röra sin ena arm lite grann och kommunicera med hjälp av den. Hans fru och dotter valde områden och bilder de tyckte skulle finnas med på hans karta. Det var sådant som fanns i hans vardag, som promenad, dator, café, kryssning och tv. De kom tillbaka efter ett tag och det visade sig att han inte alls använt sig av bilderna. Då fick han möjlighet att välja själv och resultatet blev helt andra områden och bilder. Han valde bilder inom områdena ekonomi och sex- och samlevnad. Bilder som räkningar, bankkort, förhållande, göra slut, älska, kyss och romantik. Sådant som han funderade över och ville samtala om. Det här var viktiga frågor för honom och plötsligt började han kommunicera på ett annat sätt. Med hjälp av samtalsmattan kan brukaren uttrycka sina preferenser, åsikter och känslor.

Marjana menar att det har stor betydelse om man valt innehållet i sin kommunikationskarta själv, eller om det valts av andra. Vi kan sällan gissa vad en person sitter och tänker på.

Fokusbilder
På Hjärnskadecenter använder man gärna samtalsmattan för att hålla kvar fokus på ett samtalsområde tills man pratat färdigt om det. Man skulle kunna betrakta fokusbilderna som ett kognitivt stöd, ett stöd för uppmärksamheten under samtalet.

   – När jag började här kunde jag märka att många av våra brukare har svårt att hålla kvar fokus i samtalet, vilket får till konsekvens att man kanske aldrig riktigt diskuterar igenom vissa saker. Här kan vi enkelt använda mattan. Vi sätter helt enkelt upp en bild av det vi ska tala om, exempelvis arbete. Det är enkelt, men genialt. Så fort samtalet svävar iväg i en annan riktning kan man peka på bilden och säga: ”Nu är det arbete vi talar om.” När det sedan är dags att byta ämne så byter man fokusbild och på så sätt har man både satt en tydlig punkt för det tidigare samtalsämnet och introducerat ett nytt. Det här är inte bara en hjälp för brukaren utan även en hjälp för personalen att tala om en sak i taget.

Marjana har varit ute på några habiliteringscenter och berättat om Hjärnskadecenters arbete med samtalsmattan och idag finns materialet tillgängligt på intranätet. För att få tillgång till samtalsbilderna måste man dock ha dataprogrammet Boardmaker eftersom alla bilder skyddas av copyright.

   – Vi tror att många kan ha nytta av materialet som en bas. Jag har varit ute på lite olika ställen, bland annat på rehabavdelningar och på Föreningen för kognitivt stöd och berättat om samtalsmattan. Det finns ett stort intresse. Tanken är att vi ska lägga materialet på en cd, som ska kunna beställas från oss.

Som Marjana ser det kan materialet användas i alla åldrar och för många olika grupper.

   – Det här systemet går ju att anpassa till olika åldrar, det går att utveckla och komplettera.

Modellen är också mycket enkel. Den kräver ingen specialutbildning eller längre instruktion för att använda.

   – Vem som helst kan egentligen använda sig av samtalsmattan. Den passar i flera sammanhang, exempelvis på dagliga verksamheter, hemma ja var som helst. Min inställning är att ju fler som pratar och kommunicerar med varandra desto bättre är det.

LÄS MER
Hemsida www.talkingmats.com
Magisteruppsats i logopedi
Samtalsmatta som redskap för att utarbeta individuella aktivitetsprogram, Anna Johansson, Masako Konno Karlsson, Sahlgrenska, 2007
> Länk till Samtalsmatta som redskap för att utarbeta individuella aktivitetsprogram