Det finns flera olika sätt att ge kommunikationsträning för barn som är på tidig kommunikativ nivå. Tillgång till AKK är något som bör ges så tidigt som möjligt, men det finns även andra program och metoder.
Kommunikationsträning för barn på tidig kommunikativ nivå, det vill säga på en språklig utvecklingsålder som är under två år, fungerar bäst om den utgår från barnets intresse och genomförs i barnets vardagsmiljö, exempelvis hemma och på förskolan.
Målet med den tidiga träningen är att barnet ska få grundläggande kommunikativa förmågor som exempelvis imitation, samordnad uppmärksamhet och tolka och använda symboler.
AKK (Alternativ kompletterande kommunikation) ger positiva effekter och därför ska barn på tidig kommunikativ nivå så tidigt som möjligt ha tillgång till AKK.
Först när barnets har grundläggande kommunikationsfärdigheter och har kommit igång med sin språkutveckling kan man börja träna språk, tal och mer avancerade kommunikativa förmågor. Det görs exempelvis med hjälp av logopedinsatser.
Det finns andra program och metoder som direkt vänder sig till barnet. Några exempel är StAKK, IBT och Karlstadmodellen. Även här är det viktigt att insatserna är anpassade till barnets kommunikativa utvecklingsnivå, intresse och att de ges i barnets vardagsmiljö och i barnets naturliga lek.
StAKK (Startväska för AKK, Alternativ och Kompletterande Kommunikation) är en metod, eller ett material som används för introduktion, utprovning och inträning av tidig AKK. Startväskan innehåller redskap och hjälpmedel som ska stimulera till kommunikation. Med StAKK tränar man också barnet att kunna uttrycka sin vilja genom val och att hitta bekräftande signal respektive stoppsignal.
Intensiv beteendeträning (IBT) för barn med autism i förskoleåldern.
IBT utgår från beteendevetenskapliga inlärningsteorier och har fokus på miljöns betydelse och hur olika förstärkningar från personer i barnets omgivning kan användas för att stimulera barnets utveckling.
Karlstadmodellen är en språkträningsmodell. Den har funnits sedan 1970-talet och har fokus på att alla människor har rätt att få lära, utveckla och använda språk. När vi använder Karlstadsmodellen inom habiliteringen är det i begränsad form, anpassad till individen, familjen och till nätverket runt barnet och som en del i det dagliga livet.
> Insatser för barn på tidig kommunikationsnivå
Källa: Tidiga kommunikations- och språkinsatser till förskolebarn inom barnhabilitering, Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för habiliteringen i Sverige, 2011
Texten bygger också på uppgifter från logopeder inom Habilitering & Hälsas verksamhet. Rapporten om tidiga kommunikations- och språkinsatser har tagits fram inom det nationella projektet Evidensbaserad Habilitering – EBH. Initiativtagare är Föreningen Sveriges Habiliteringschefer. I projektet har en arbetsgrupp tittat på vetenskapligt dokumenterade effekter av olika kommunikations- och språkinsatser insatser till barn i åldern 0-6 år med funktionsnedsättning, som också har kommunikationssvårigheter. Huvudfokus har legat på insatser för barn vars språkliga utvecklingsålder är under två år.
Stäng fönstret
Skriv ut
Tipsa en vän