Habiliteringen ger olika former av stöd och rådgivning, för att man ska förberedas för vuxenlivet. En stor del handlar om att få kunskap om vilka möjligheter man har att leva som självständig vuxen och hur man kan förbereda sig.
När man håller på att bli vuxen växer ofta en längtan efter att så småningom kunna flytta hemifrån, och klara sig utan sina föräldrar. Det kanske är först då man känner sig vuxen på riktigt och kan bestämma över sitt liv själv.
Som ung med funktionsnedsättning har man samma vilja och längtan som alla andra, men att lämna föräldrarna och flytta hemifrån innebär mycket större oro och många funderingar. Några vanliga funderingar är:
Vuxna har andra förväntningar på sig, förutsätts klara av vissa saker och har ett annat ansvar. Därför är det viktigt att man tidigt och stegvis rustas för det kommande vuxenlivet.
Man kan förbereda sig och öva på olika plan, exempelvis genom att:
En viktig grund är också att man får kunskap om hur samhället fungerar, vilket stöd som man kan få och vad man har rätt till. Det kan handla om vilket boende som kan passa eller vilka möjligheter det finns att få jobb eller försörjning.
Omfattas man av LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade), är det väsentligt att man får god kunskap om lagen innebär.
Genom att veta vilket stöd som finns och se olika lösningar, är det lättare att kunna föreställa sig hur livet som vuxen kan se ut. Då är det också lättare att tro att det är möjligt att klara av att leva mer självständigt.
För många kan det också hjälpa och inspirera om man får träffa en vuxen med samma funktionsnedsättning som man själv har.
Det är vanligt att man känner en oro för att bli isolerad när man flyttar hemifrån. Den vardagliga, regelbundna kontakten med föräldrarna är inte lika självklar längre. Därför är sysselsättning, fritidsaktiviteter och vänner något som är viktigt.
Det kan också vara bra att känna till att man kan ansöka om att få en kontaktperson som man kan umgås med, och som kan hjälpa till att hitta på saker.
Vissa kan ha svårigheter med att hantera pengar och räkningar, och det kan kännas svårt att ansvara för sin ekonomi helt själv. Då kan det vara bra att veta att det kan lösas genom att få en så kallad ”god man”, någon som kan hjälpa till att sköta ekonomin och se till att betalningar utförs.
Habiliteringen ger bland annat information om vilka olika former av boende som finns. Det finns olika exempel på hur man kan bo, beroende på vilket behov av omvårdnad man har:
Egen lägenhet - kan vara bostadsanpassad och man kanske får stöd en gång i veckan av någon.
Servicebostad – man har en egen lägenhet i ett hus, och kan kalla på personal dygnet runt.
Gruppbostad - man har egen lägenhet, träffar ofta andra i gemensamma rum och har personal omkring sig dygnet runt.
Kuratorn på habiliteringscentret ger information om samhällets stöd när man blir vuxen, till exempel om möjligheterna till eget boende, försörjning, arbete och att kunna ta körkort.
Arbetsterapeuten och sjukgymnasten hjälper till när det gäller träning, hjälpmedel och lösningar för att kunna utföra sysslor på egen hand.
Habiliteringen brukar även anordna speciella träffar för föräldrar och ungdomar om tonårstiden och det kommande vuxenlivet.
Forum funktionshinder ger information om samhällets stödinsatser och vart man vänder sig. Här finns bland annat mycket praktisk information om boende, ekonomiskt stöd, arbete och utbildning. De har en webbplats med informationsmaterial om habilitering och om samhällets stöd. Bland annat finns skrifterna "Frågor inför vuxenlivet", "Kort om LSS" och "Värt att veta - om bidrag och stöd för vuxna med funktionshinder" att ladda ner som pdf-fil. Man kan ringa, skicka brev eller e-post och få svar på sina frågor av rådgivningen.
> Läs mer på Forum funktionshinder
På UNG träffar man andra ungdomar som har samma funktionsnedsättning som en själv och tillsammans pratar man om olika ämnen, till exempel bostad, jobb och vuxenliv.
Vid träffarna får man också kunskap om LSS och andra lagar och regler. Här finns även möjlighet att träffa en vuxen med samma funktionsnedsättning som en själv.
Till UNG kan man komma om man är mellan 13-25 år och har lindrig till måttlig utvecklingsstörning eller rörelsehinder.
> Läs mer om UNG, samtalsgrupper
Verksamheten Klara Mera, arbetar med kognitivt stöd, det vill säga allt som gör det lättare att förstå, minnas, tänka, planera, välja och hantera tid. Här finns bland annat en vanlig lägenhet där man kan se och pröva olika produkter och hjälpmedel som underlättar förmågan att klara saker på egen hand. Det finns också tips och idéer på enkla saker man kan göra själv för att få ordning och struktur.
> Läs mer om Klara Mera
Stäng fönstret
Skriv ut
Tipsa en vän