Kropp och känslor

När man kommer in i puberteten och blir tonåring, förändras både kroppen och känslolivet. Som tonåring med funktionsnedsättning kan man ibland behöva få stöd under den tid man utvecklar sin sexualitet.

När man blir tonåring utvecklas man och det är vanligt att man börjar känna lust, längtar efter njutning och vill vara nära någon.
Att uppleva sexuell njutning är ett av livets glädjeämnen och är en naturlig del av livet, oavsett om man har en funktionsnedsättning eller ej.

Svårare att möta utseendefixeringen

Överallt möter vi kommersiella bilder som visar snygga och perfekta kroppar. Är man ung och har en funktionsnedsättning kan det vara ännu svårare än för andra att hantera den kroppsfixering som finns. Precis som alla andra funderar man ju över sitt utseende och sin kropp: ”Duger jag?”, ”Ser jag ok ut?”, ”Kan jag bli älskad?”

Det är viktigt att förstå att mediernas bilder inte speglar hur folk ser ut, och att utseendet inte behöver vara det viktigaste. Det kan också vara bra att fundera över vad man faktiskt gillar och tycker är fint med sin egen kropp.

Upptäcka vad man njuter av

Man brukar lära känna sin egen kropp och sexualitet efterhand och ibland kan det ta lite tid att upptäcka vad man gillar och var man tycker att det är skönt. Vad som är sex kan också vara väldigt olika för olika personer.

Sex kan innebära att man gör det skönt för sig själv och utforskar sin kropp. Sex tillsammans med en partner behöver inte heller handla om samlag, utan kan lika gärna handla om beröra varandra på ett lustfyllt och stimulerande sätt.

Att hitta sin sexualitet kan ta längre tid för den som vuxit upp med en kropp som är annorlunda, om man saknar känsel eller det tar längre tid att klara olika funktioner. Man har ofta inte haft samma möjligheter som andra att lära känna sin kropp och få en kroppsuppfattning. Har man rörelsehinder som begränsar ens sexliv är det något som man kan behöva hitta en lösning på.

Man kan exempelvis vända sig till habiliteringen när det gäller:

• Att hitta metoder för att kunna upptäcka sin kropp, vad man tycker känns skönt och vad som känns obehagligt.
• Att man har svårt att stimulera sig själv eller någon annan. Man kan behöva ta upp frågan med sjukgymnasten och tillsammans diskutera om man kan träna viss rörelseförmåga eller om det kan finnas andra lösningar.
• Att man har behov av att diskutera hur sexlivet med en partner kan se ut eller om man kan få barn i framtiden.
• Hur man kan förhålla sig till sin personliga assistent när det gäller att ha ett privat sexliv.

Sexuell mognad

Det är viktigt att få kunskap och stöd, för att själv kunna ansvara för sin sexualitet. Vissa kan behöva få en anpassad sexualundervisning som går igenom vad som händer i kroppen fysiskt och psykiskt.

En del funktionsnedsättningar innebär att man kan ha svårt att läsa av andra rätt och förstå och tolka dolda signaler och tecken. Speciellt om det är sådant som är underförstått, det vill säga inte sägs rakt ut. Därför kan man behöva hjälp att förstå hur samspelet mellan människor kan gå till när det gäller sexualitet. Man kan också behöva stödjas i att kunna säga nej till sånt man inte vill vara med på, och ja till sådant man vill vara med på.

Förhållningssättet till sexualiteten varierar. Vissa kan ha ett beteende och ordval när de ger utlopp för sin sexualitet, som kan misstolkas av andra. Då kan det vara viktigt att få veta vilka de sociala reglerna är, vad som ses som privat och vad som är accepterat att göra inför andra.

Habiliteringens stöd

Habiliteringscenter

När det gäller relationer, sexliv och kroppen är det viktigt att man vågar ta upp olika frågor med sitt habiliteringscenter. Man behöver inte alltid veta vem man ska vända sig till utan habiliteringscentret kan se till att man får stöd och rådgivning av rätt person.

Det kan till exempel handla om:

• Att man kan behöva samtala om sexualitet och få svar på olika frågor.
• Att man funderar på om man kan få ett bättre sexliv om man har sexhjälpmedel eller rätt sexleksak, och behöver få veta vart man vänder sig i så fall.
• Att man känner att man har privata, känslomässiga funderingar och man vill samtala med någon om. Det kan till exempel handla om att man har varit med om en sexuell situation som inte känns bra.

Till kuratorn eller psykologen kan man till exempel vända sig när det gäller privata funderingar kring sig själv och sina känslor. Det kan till exempel vara tankar kring om man kan ha en kärleksrelation eller få familj i framtiden. De kan också hänvisa vidare, om det finns behov av det.

Man kan vända sig till sjukgymnasten med frågor kring hur man kan träna rörelseförmågan så att man kan stimulera sig själv eller någon annan. Arbetsterapeuten kan ge tips olika hjälpmedel som stimulerar och ger kroppslig njutning.
Sjukgymnasten och arbetsterapeuten hjälper också till att försöka hitta strategier och praktiska lösningar när det gäller sexlivet.

Forum funktionshinder

I Forum funktionshinders bibliotek finns böcker och filmer som kan ge stöd när man utvecklas sexuellt. Här finns exemplevis filmen ”Man tar en tant” och boken ”Hur gör man kärlek?” att låna och mycket annat.
> Forum funktionshinders bibliotek

UNG

På UNG träffar man andra ungdomar som har samma funktionsnedsättning som en själv och tillsammans pratar man om det man tycker är viktigt, till exempel kärlek, sex, relationer, internet och mycket annat. Här får man också reflektera över vad man själv tycker om saker och ting.
Till UNG kan man komma om man är mellan 13-25 år och har lindrig till måttlig utvecklingsstörning eller rörelsehinder.
> Läs mer om UNG, samtalsgrupper

Ansvarig webbredaktör: > Sussie Olofsson
Uppdaterades: 2011-04-14