Hoppa till avdelningsmenyn

Hoppa till innehållet

Stäng fönstretStäng fönstret
Skriv ut sidanSkriv ut

Eklöv i närbild

Olika sorters epilepsi

Alla slags epilepsianfall kan förekomma vid autism. Vissa typer av anfall är svåra att skilja från autistiska symtom. En del anfall är svåra att överhuvudtaget lägga märke till.

De anfall som är lättast att konstatera är så kallade grand mal-anfall (generaliserade toniskt-kloniska anfall). Då förlorar personen omedelbart medvetandet och alla muskler grips av kramp (den toniska fasen). Därefter följer en fas med kraftiga muskelryckningar (den kloniska fasen). Ibland ser personen ut att känna skräck precis före anfallet, så kallad förkänning eller aura, men ofta kommer det helt utan förvarning. De flesta anfall pågår kortare tid än två till tre minuter. Man räknar med att ett sådant anfall inte skadar hjärnan eller kroppen, även om den drabbade kan ha påverkan på andningen med blånad på läppar och i ansiktet. Det händer naturligtvis ibland att personen skadar sig på annat sätt till följd av anfallet. Efteråt finns inget minne av själva anfallet. Personen är ofta mycket trött, mår ibland illa och får huvudvärk.

Frånvarotillstånd

Det finns olika typer av anfall med frånvarotillstånd, absenser. En del av dem kan vara mycket svåra att skilja från vanliga autistiska symtom, till exempel att personen inte svarar på tilltal eller i övrigt verkar vara ”avskärmad”. När absensanfall är kombinerade med fastlåsta rörelsemönster (stereotypier) eller ticslika ryckningar (partiellt komplexa anfall) kan de vara ännu svårare att skilja från autistiska symtom. Det är viktigt att vara medveten om dessa diagnostiska svårigheter, så att man inte förbiser en eventuell epilepsi hos ett barn med autism.

Trötthet ökar risken för anfall

Epilepsianfall kan komma vid vilken tid på dygnet som helst, men i det enskilda fallet finns ofta ett bestämt tidsmönster. En del får till exempel anfall enbart under sömn. Många individer har flera olika typer av anfall och ibland kan de gå in i varandra. Sömnbrist, trötthet, svält, psykisk obalans, infektioner med feber är faktorer som ofta ökar tendensen att få anfall. Vissa mediciner kan också aktivera en epilepsi. Kortare anfall är i sig inte skadliga för individen.

Upprepade anfall under lång tid (flera anfall dagligen månad ut och månad in) liksom mycket långdragna stora anfall (15 – 20 minuter eller mera), kan dock i längden medföra ökande hjärnskada. Vid ett så kallat status epileptikus pågår ett anfall i timmar, eller så återkommer anfallen gång på gång utan att individen har hunnit återhämta sig emellan. Ett sådant tillstånd kan vara livshotande och personen måste få sjukhusvård.

Tillbakagång i utvecklingen

En ovanlig form av epilepsi kan visa sig som en kraftig stagnering och tillbakagång i utvecklingen, ofta kombinerad med tecken på autism, hos barn i förskoleåldern som fram till dess uppfattats som helt normala. Dessa barn har en alldeles speciell avvikelse på sitt EEG som bara framkommer vid djup sömn. Under djupsömn har man då kunnat registrera epileptiska urladdningar som mer eller mindre ständigt pågår och som därför har liknats vid ett elektriskt status epilepticus. Tillståndet kallas ibland för ESES (Electrical Status Epilepticus during slow-wave Sleep).

Sammanblandning med andra diagnoser

Den tillbakagång som sker hos en del barn med autism leder ibland till sammanblandning med andra, ovanligare, diagnoser, som till exempel Landau-Kleffners syndrom och desintegrativ störning. Båda dessa diagnoser är också oftast förknippade med epilepsi. Vid autism sker en eventuell tillbakagång av förmågor nästan alltid före tre års ålder, men vid dessa tillstånd sker den senare, när barnet har utvecklat ett språk. Skeendet blir därför ofta dramatiskt. Förändringarna i beteende är däremot inte lika påtagliga.

Landau-Kleffners syndrom är en språkstörning i kombination med epilepsi som uppkommer vid mellan fyra och sju års ålder hos barn som tidigare utvecklats normalt. Ofta börjar tillbakagången med att förståelsen av språket blir sämre och omfattar senare också förmågan att tala. Däremot brukar förmågan att läsa, skriva och använda teckenspråk finnas kvar. En del barn blir överaktiva och aggressiva, vilket kan bero på svårigheterna att kommunicera. En del barn med Landau-Kleffners syndom har också autistiska symptom. Dessa fall tycks gränsa till dem med ESES.

Vid desintegrativ (”sönderfallande”) störning tillbakabildas språk, kommunikationsförmåga, kontaktförmåga och symbollek på några veckor eller månader, oftast när barnet är mellan tre och sex år.

 

Följande artiklar finns i temat "Epilepsi":