Skilja mellan diagnoser

Ibland är det svårt att ställa rätt diagnos på en person som visar symtom på autism. Det kan till exempel bero på att det kan vara svårt att skilja mellan autism och vissa andra tillstånd. Att skilja mellan olika diagnoser och tillstånd som ger liknande symtom och svårigheter kallas för differentialdiagnostik.

Ibland kan ett barn eller en ung vuxen, som senare visar sig ha autism, först komma till utredning inom hälso- och sjukvården av andra skäl. Det kan till exempel handla om epilepsi som startat tidigt i livet eller depression med start i tonåren. Risken är då att utredning och behandling av epilepsin eller depressionen tar all uppmärksamhet, medan autism diagnostiseras betydligt senare eller inte alls. Dessa exempel visar hur viktigt det är att en person med funktionsnedsättning av något slag får genomgå en allsidig bedömning där man överväger både andra diagnoser, som bättre kan förklara symtomen, och andra samtidiga tillstånd.

Autism i jämförelse med andra tillstånd

Här beskrivs några differentialdiagnoser till autism. Några av dem är också vanligt förekommande tillsammans med autism.

Hörselnedsättning/dövhet

Ibland kan ett barn med autism bete sig på ett sådant sätt att omgivningen tolkar det som om barnet är döv, trots att hörseln är normal. Det kan handla om att barnet inte reagerar på höga ljud eller när någon ropar barnets namn. I sällsynta fall kan ett barn med dövhet ha autism och ska då ha båda diagnoserna. Något vanligare är att barn med dövhet kan uppvisa autistiska drag.

Synnedsättning/blindhet

Barn med autism kan ha ett annorlunda blickbeteende som i vissa fall kan förväxlas med blindhet. Det har tidigare förekommit att barn som varit diagnostiserade som blinda i flera år sedan visat sig ha autism med normal syn. Numera screenas barn födda i Sverige för syn- och hörselnedsättning på BB och BVC. Precis som i fallet med döva barn ska blinda barn med autism ha båda diagnoserna.

Intellektuell funktionsnedsättning

En del personer med autism har också en intellektuell funktionsnedsättning, och en del med intellektuell funktionsnedsättning har autistiska drag. Ibland kan det vara svårt att skilja mellan dessa båda tillstånd. Särskilt svårt blir det när det rör sig om svår intellektuell funktionsnedsättning. Dessa personer kan ibland ha beteenden som beror på deras låga mentala ålder och som misstas för autistiska symtom. Men den mentala åldern räknas in när autism diagnostiseras. En autismdiagnos får bara de som har tydliga kvalitativa avvikelser inom områdena social kommunikation och beteende- och intresserepertoar i förhållande till sin mentala ålder.

Språkstörning

Barn med språkstörningsdiagnos har en avvikande språkutveckling som kan påminna om eller likna autism. Likheterna kan finnas när enbart den språkliga uttrycksförmågan är störd eller i kombination med en störd språkförståelse. Men i dessa språkstörningar finns det inte någon nedsatt förmåga till ömsesidigt socialt samspel som är karaktäristiskt för autism. Mönstren av begränsat beteende som är vanliga vid autism förekommer inte heller. Samtidig språkstörning hos barn som har autism är viktig att upptäcka för att barnet ska få rätt stöd.

Adhd

Med adhd menas svårigheter med uppmärksamhet med eller utan samtidig impulsivitet och överaktivitet. Det är mycket vanligt med överaktivitet och uppmärksamhetsproblem vid autism, särskilt hos små barn. Det kan göra att ett barn med autism felaktigt får diagnosen adhd. Samtidigt är det en ganska stor andel av personer med autism som också har adhd, och en nästan lika stor andel av personer med adhd som har autism eller autistiska drag. Numera är det vanligt att man ställer båda diagnoserna hos samma person. Symtombilden förändras ofta under uppväxten och det kan därför behövas en kompletterande bedömning.

Tics/Tourettes syndrom

Motoriska och vokala tics kan likna de stereotypa beteenden och ritualer som är vanliga vid autism. Personer med ticstillstånd kan ibland uppvisa autistiska drag. Det är inte heller ovanligt att samma person uppfyller diagnoskriterier för både autism och Tourettes syndrom.

Tvångssyndrom/OCD

Personer med autism har ofta repetitiva beteenden, ritualer och intensiva intressen, vilket kan likna de tvångsmässiga beteenden som förekommer vid tvångssyndrom/OCD.

Viktiga diagnoskriterier för OCD är att tvångstankar och tvångshandlingar upplevs som besvärliga och att de är oönskade av personen själv samt att de innefattar ett magiskt tänkande och katastrofkänsla. Repetitiva beteenden och ritualer vid autism upplevs däremot i regel som behagliga och trygghetsskapande - de bidrar till förutsägbarhet i tillvaron.

Hos små barn, eller då personen har svårt att kommunicera verbalt, kan det vara svårt för omgivningen att avgöra skillnaden. Det är också relativt vanligt att personer med autism samtidigt har OCD. I dessa fall finns möjlighet till behandling av OCD, om personen själv vill ha hjälp att minska sina symtom.

Social fobi

Social fobi innebär stark oro i sociala situationer, som därför ofta undviks. Beteendet hos en person med social fobi kan likna beteendet hos en person med autism. En viktig skillnad är att personer med social fobi i regel har god förmåga att leva sig in i hur andra tänker, och är känsliga för andras omdömen.

Det finns personer med autism som samtidigt har social fobi, det senare är då möjligt att behandla för att minska oron. Även andra fobier, exempelvis stark rädsla för hundar, sprutor eller något annat, är vanliga hos personer med autism.

Selektiv mutism

Barn och ungdomar med selektiv mutism kan inte tala i vissa sociala situationer, trots att de kan tala obehindrat i andra situationer. Bakomliggande ångest är centralt vid selektiv mutism. Personer med autism är ofta selektiva i sin kommunikation men på andra grunder. Vissa barn med selektiv mutism har underliggande autistiska drag, det finns också barn med autism som har selektiv mutism. Diagnoskriterierna för selektiv mutism tydliggör dock att svårigheterna inte enbart ska kunna förklaras av autism.

Ätstörning

Autism är relativt vanligt bland barn och vuxna som söker vård för ätstörningar. Personer med Anorexia nervosa utan samtidig autism kan dock ha tillfälliga autistiska drag kopplat till perioder av självsvält, därför behöver man invänta normaliserad vikt innan man utreder eventuell autism hos dem.

Det är inte ovanligt att personer med autism uppfyller kriterier för någon ätstörning. Många har haft problem med mat och selektivt ätande sedan tidig barndom till följd av känslighet för lukt, smak och konsistens, och har mycket bestämda idéer om vad man kan äta. En del uppfyller kriterier för undvikande/restriktiv ätstörning, på engelska förkortat ARFID.

Depression

Vissa personer med autism har ett dämpat kroppsspråk och minspel, monotont röstläge och svårighet att visa och beskriva känslor, vilket felaktigt kan tolkas som att de har depressiva symtom. Samtidigt är depression vanligt förekommande hos barn och vuxna med autism, ibland till följd av svårigheter med anpassning, överkrav eller bristande stöd i vardagen. Depressiva symtom vid autism kan se annorlunda ut än hos de flesta andra, exempelvis med ökad tvångsmässighet, irritabilitet och minskat engagemang för specialintressen. Symtom på depression är viktiga att uppmärksamma så tidigt som möjligt för rätt behandling och stöd.

Psykossjukdom

Schizofreni är en differentialdiagnos till autism, men också en långvarig psykossjukdom som drabbar ett fåtal personer med och utan autism. Vid schizofreni förekommer bland annat svårigheter med mentalisering och exekutiva funktioner, precis som vid autism.

Gemensamt för tillstånden är också ett annorlunda sätt att tänka, uppfatta och tolka sinnesintryck samt ibland motoriska svårigheter. Samtidigt finns tydliga skillnader, exempelvis hallucinationer och vanföreställningar som förekommer vid psykossjukdom men inte vid autism.

En viktig skillnad är att schizofreni och annan psykossjukdom oftast har en tydlig debut i tonåren eller i vuxen ålder, medan symtom på autism har funnits sedan tidig barndom.

Medicinska tillstånd att ta hänsyn till

Vid diagnostik av autism finns ett antal medicinska tillstånd som kan vara tänkbara differentialdiagnoser, bakomliggande orsaker till autism eller samtidigt förekommande tillstånd. Det handlar bland annat om olika genetiska syndrom som kan ge autism eller autismliknande tillstånd som en del av symtombilden. Exempel på sådana är Retts syndrom hos flickor, Fragil x-syndrom, 22q11-deletionssyndrom och Tuberös skleros.

Epilepsi

Vid epilepsi tillsammans med intellektuell funktionsnedsättning kan symtombilden likna autism och ganska ofta är kriterierna för en autismdiagnos uppfyllda.

Landau-Kleffners syndrom

Landau-Kleffners syndrom är ett sällsynt tillstånd som ibland kan förväxlas med autism, det innebär språkstörning i kombination med epileptisk aktivitet som uppkommer hos barn 4-7 år efter en tidigare normal utveckling.

PANS

PANS (pediatric acute-onset neuropsychiatric syndrome) är ett tillstånd som innebär mycket akut insjuknande i tvång och/eller ätstörning, vid sidan av lika akut insjuknande i andra neuropsykiatriska och/eller kroppsliga symptom. Det finns en hypotes om att PANS beror på en inflammation i delar av hjärnan, men evidensen för denna hypotes är än så länge bristande. Barn med mycket akut insjuknande i tvång och/eller ätstörning kan behöva omhändertagande inom psykiatrin i samarbete med barnmedicin. Enligt Socialstyrelsen bör diagnostik av detta forskningstillstånd ske inom ramen för forskning och utveckling.

Referenser

  • American Psychiatric Association (APA). (2013). Diagnostic and statistical manual of mental disorders. DSM-5 (5th ed.). Washington, DC: American Psychiatric Association.
  • World Health Organisation (WHO). (1993). The ICD-10 classification of mental and behavioural disorders : diagnostic criteria for research . Geneva: WHO.
  • Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) Stockholm. (2015). Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling.
  • Region Stockholm (2012, rev 2016). Psykiatristöd.se/autismspektrum.

Publicerad: 2020-06-04

Granskare: Annika Brar