Alternativ och kompletterande kommunikation

AKK – samlingsnamn för olika kommunikationssätt

Det finns olika former av AKK, till exempel tecken, bilder eller datorer. Det finns också olika metoder för hur man kan använda dessa och på andra sätt stödja kommunikationen. I dag vill man alltmer välja AKK-insatser baserat på den forskning som finns, för att på så vis erbjuda evidensbaserad habilitering.

Syftet med AKK är att hitta andra sätt att kommunicera än tal, det vill säga att kompensera för språkliga och kommunikativa brister. Det finns studier som visar att många med autism kan lära sig att använda olika typer av AKK-system. En förutsättning är att inlärningen sker på ett sätt som passar personen själv. Det bästa är att introducera olika sorters kommunikationsstöd så tidigt som möjligt. 

Vanliga former av AKK

Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation 

Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) innebär att man kombinerar tecken med talat språk. Fördelen med tecken är att man alltid har sitt språk med sig och därför alltid har tillgång till sin kommunikation. Tecken kan underlätta förståelsen för talat språk eftersom det finns en tydlig koppling mellan ord och tecken och verkar också stimulera ögonkontakt och språkljud jämfört med till exempel bildkommunikation. En nackdel med tecken är att kommunikationen begränsas till personer som förstår tecken och till de tecken som personen har möjlighet att utföra.

Foton, bilder och symboler

Foton, bilder, symboler eller text kallas med ett samlingsnamn för grafisk AKK. Kommunikation med hjälp av bildkartor fungerar fint för funktionell kommunikation om barnet får bra instruktioner. Det fungerar till exempel bra när man vill be om någonting.

PECS

Det finns en metod för bildkommunikation där barnet lär sig att överräcka bilder i stället för att peka som heter picture exchange communication system (PECS). PECS är en effektiv metod för att utveckla förmågan att uttrycka sig, men också för att förbättra det sociala samspelet och minska beteendeproblem. 

När forskare jämfört olika AKK-metoder har man sett att det går snabbare att lära sig PECS än teckenkommunikation. Det gick också lättare att generalisera användningen av PECS till andra situationer jämfört med tecken. En nackdel med PECS är att personen är beroende av att ha sina bilder med sig och kommunikationen kan därför bli begränsad till vissa situationer och sammanhang.

PECS – en introduktion (pdf)

PODD kommunikationsböcker

PODD är ett system som är uppbyggt efter hur vi använder språk och följer personens kommunikativa och språkliga utveckling. Systemet kan användas som böcker eller som en anpassning i en kommunikationsdator och syftar till att utveckla en mer avancerad kommunikation. 

Talande hjälpmedel

Den största fördelen med talande hjälpmedel är just talet, att det ger tillgång till samma kommunikationssätt som omgivningen använder. Inom detta område finns enorma utvecklingsmöjligheter tack vare smartphones, läsplattor och sociala medier.

Man har sett att barn som fått tillgång till talande hjälpmedel i förskolan kunde kommunicera bättre under lek och måltider än innan. De vuxna började också kommunicera mer med dessa barn.

När man jämfört tecken och talande hjälpmedel har man sett att personer med svåra kommunikationsproblem hellre väljer ett talande hjälpmedel om det finns till hands. Att få det man vill ha verkar ändå vara det viktigaste – inte talet i sig.

Forskning stödjer AKK 

Det finns stöd i forskningen för att AKK-tekniker och olika former av visuellt stöd, till exempel scheman och sociala berättelser, underlättar för personen med autism att lättare ta till sig information. Det finns också stöd för att samtalsapparater och datorer med kommunikationsprogram kan användas effektivt i skolsammanhang.

En vanlig fråga när det gäller AKK är om det kan vara till nytta när det gäller talutvecklingen eller om de hämmar den. Det finns ingen forskning som tyder på att AKK skulle hämma talutvecklingen. Det tycks tvärtom vara så att dessa tekniker kan underlätta personens talutveckling.

AKK i vardagen

Det är inte alltid enkelt att få in alternativ kommunikationen naturligt i vardagen. En del upplever svårigheter med att använda teknik och hjälpmedel i det mänskliga samspelet. En viktig förutsättning för att få AKK att fungera är att nätverket runt personen med autism får stöd och kunskap om hur de ska använda metoderna. De måste få vara delaktiga i besluten kring AKK-insatser.

För att få AKK att fungera i vardagen måste man alltså utgå ifrån personens omgivning och sociala nätverk. Genom att göra en kartläggning får man inte bara kunskap om viktiga sammanhang och personer, utan även en bild av vilka samtalsämnen och ord som är betydelsefulla för personen med autism.

Läs mer om kommunikativt- och kognitivt stöd (habilitering.se)