Sinnesintryck

Det är vanligt att vara extra känslig för sinnesintryck när man har autism. Det kan ge svårigheter med till exempel ljud, ljus, dofter, smak och beröring. För att lättare hantera intrycken kan man ta hjälp av olika strategier och hjälpmedel.

Vi uppfattar och tolkar världen omkring oss med hjälp av våra sinnen. Vanligtvis tänker vi på de fem sinnena syn, hörsel, lukt, smak och känsel. Men vi uppfattar även värme och kyla, riktning och rörelse och andra intryck, såsom hunger och törst, med hjälp av våra sinnen.

Sinnesintryck påverkar oss olika mycket. Har man autism är det vanligt med sensorisk känslighet, det vill säga att antingen vara över- eller underkänslig för sinnesintryck. Ibland beskrivs det som att ha en annorlunda perception, man upplever och tolkar sinnesintrycken på ett annat sätt jämfört med de flesta andra. 

Över- och underkänslighet för sinnesintryck är en del av diagnoskriterierna för autism i diagnosmanualen DSM-5 (Diagnostic and statistical manual of mental disorders, 2013). 

Så kan det visa sig

Ett eller flera sinnen kan vara påverkade hos den som är överkänslig för sinnesintryck. Till exempel kan det vara svårt att vara i miljöer med mycket ljud eller stark belysning. Eller så kan det vara svårt att äta en viss konsistens på mat. Det kan också vara svårt att klättra eller hålla balansen i ojämn terräng. Många upplever att det är påfrestande att hantera flera sinnesintryck samtidigt.

Den som i stället har svagare sinnesintryck kan till exempel ha svårare att känna av kyla, värme eller smärta. Kanske vill man gå i shorts på vintern eller ha varm jacka på sommaren. Eller så känner man inte smärta om man ramlar eller bränner sig. Om syn- och hörselintrycken är försvagade kan man dras till stark belysning eller höga ljud. Och har man svårt att känna smak kan det leda till att man saltar och kryddar maten överdrivet mycket. 

Samma individ kan vara överkänslig för vissa sinnesintryck och underkänslig för andra. Till exempel kan man känna stort obehag av en duschstråle men inte reagera när man ramlar.

Att vara överkänslig för sinnesintryck behöver inte enbart leda till obehag och stress. En del får positiva upplevelser av vissa sinnesintryck. Man kan till exempel tycka om ett visst ljud eller läte, fascineras av blänkande saker eller bli lugn av att känna på ett visst material.

Exempel på svårigheter

Här är flera exempel på vad som kan vara svårt eller obehagligt när man är överkänslig för sinnesintryck.

  • Hörsel – fläktar, tickande klockor, ljud från dammsugare eller elvisp, plötsliga ljud som skrik, telefonsignaler, brandlarm, åska
  • Syn – starka lampor, lysrör, blinkande ljus, solljus
  • Lukt – parfymer, tvättmedel, rengöringsmedel
  • Smak och konsistens – kryddor, blandad mat, viss konsistens på mat
  • Känsel – beröring, sömmar, lappar och vissa material i kläder, att duscha eller borsta tänderna
  • Balans och rörelse – gå på ojämna underlag, springa, klättra, gunga, vara på hög höjd

Så kan sinnesintryck påverka livet

Hur känslig man är för olika intryck varierar. Dagsformen och allmäntillståndet påverkar också ens känslighet. Är vi trötta eller stressade blir vi mer känsliga för intryck. Och sover vi för lite eller äter oregelbundet påverkas vi också negativt.

Sensorisk känslighet kan leda till både stress och utmattning. Blir intrycken för många eller svåra att hantera påverkas ens förmåga att fokusera eller lära sig saker. Mycket energi går åt för att filtrera de intryck man utsätts för. Därför är det viktigt med stöd och förståelse från omgivningen så att man lättare kan hantera intrycken. Det kan handla om att göra anpassningar i miljön och att få möjlighet till återhämtning.

Strategier för att minska intrycken

Här finns exempel på knep och strategier som kan hjälpa dig att hantera olika sinnesintryck.

Syn

  • Ha keps, huva eller annan huvudbonad.
  • Bär solglasögon.
  • Byt ut lysrör och lampor som flimrar.
  • Städa undan saker så att du inte har rörigt omkring dig.
  • Titta på en punkt längre fram när du går bland mycket folk.

Hörsel

  • Använd öronproppar eller brusreducerande hörlurar.
  • Spela ljud du gillar för att dölja andra ljud.
  • Lyssna på ljudbok eller ha på ett konsekvent bakgrundsljud, så kallat vitt brus.
  • Välja lugna platser när du ska träffa någon eller göra något.
  • Träna på att lyssna på olika ljud, det kan hjälpa dig att bättre klara av dem.

Känsel

  • Torka kläder i torktumlare så att de blir mjukare.
  • Köp kläder utan mudd eller krage.
  • Klipp bort etiketter i kläder.
  • Använd flanell eller siden.
  • Köp fler plagg av sådant du gillar.
  • Skruva av duschmunstycket och låta vattnet rinna direkt ur slangen eller ha ett duschmunstycke som går att ställa in.
  • Ha tyngdtäcke eller tungt täcke när du sover.
  • Förklara för närstående om en viss typ av beröring är obehaglig, säg hur de kan göra i stället.

Smak och lukt

  • Säg till före en bjudning om det är något du inte äter.
  • Ät ett ordentligt mellanmål innan du går bort på middag.
  • Träna på att vänja dig vid en smak genom att äta lite av det varje dag.
  • Använd parfymfria tvålar, schampon, städ- och tvättmedel.
  • Ta en halstablett.
  • Ha en doft du tycker om på en halsduk eller scarf som du kan hålla mot näsan när det behövs.
  • Öppna ett fönster och vädra.
  • Gå undan om möjligt.

Balans och att samordna rörelser

  • Håll i ledstång när går upp eller ner för trappor.
  • Ha skor med sula som är räfflad och inte hal.
  • Använd broddar på vintern för att inte halka.
  • Stå bredbent med lätt böjda knän om du behöver stå i buss eller tunnelbana.
  • Träna på olika rörelser, en i taget.
  • Sitt ner när du ska använda händerna.
  • Använd sax när du ska öppna förpackningar.

 

alt=""

Tips på hjälpmedel

I habiliteringens visningsmiljö kan du få tips om hjälpmedel för att lättare hantera intryck.

Så kan sinnesintryck upplevas

Se en film där olika personer berättar om hur de påverkas av sinnesintryck. Filmen är gjord av Attention.

Vill du veta mer?

På habiltering.se finns ett tema om smärta och sinnesintryck.

Granskare: Referens: Sinnesintryck och omvärldsuppfattning vid autism och Aspergers syndrom, Bogdashina 2012