Förutom att kunna kommunicera sina egna önskningar och iakttagelser är det viktigt att också uppfatta och förstå omgivningens kommunikation. I många fall kan man behöva öva extra på språkförståelse och komplettera den talade kommunikationen med någon form av visuellt stöd.
Så kan du underlätta kommunikation
Att förbättra kommunikationen för en person med autism kan innebära att livskvaliteten ökar och att problembeteenden minskar. Här kan du läsa om hur du kan stimulera och motivera till kommunikation i olika vardagssituationer.
På olika sätt kan du stimulera barnet eller den vuxne att på eget initiativ kommunicera med dig. Som samtalspartner ska du vara uppmärksam och beredd men lite passiv och träna dig på att invänta personen. Drivkraften att be om något ska vara inbyggd i målet, det vill säga de föremål, aktiviteter eller den mat som personen ber om.
Förhållningssättet skiljer sig från den roll man har när man till exempel vill stimulera till socialt samspel eller när man vill vara en språklig förebild. Då är man ofta mer aktiv genom att visa, ge starthjälp eller tala om vad man vill att personen ska göra.
Här finns några exempel på vad du kan göra för att motivera till kommunikation:
- Lägg favoritföremål inom synhåll men utom räckhåll. Lägg till exempel föremålet på en hög hylla, häng dem på en krok utom räckhåll eller lägg det i en genomskinlig burk med hårt åtskruvat lock. Erbjud inte personen att få föremålet utan visa det bara om det behövs (”titta, där ligger…”).
- Ge små portioner av något som personen tycker om att äta eller dricka. Du kan till exempel ta en smörgås, chips, kex eller dryck i ett glas. Ge en bit eller en skvätt varje gång hen ber om det. Då får hen många erfarenheter av att be om något och få det. Låt personen se att det finns mer på det fat som du håller i eller i den flaska som du häller ur.
- Ät eller drick av personens favoritmat så att hen ser det och visa tydlig uppskattning (”mmm, god gurka!”, ”chips, åh va gott”).
- Skapa behov av att be om hjälp. Välj ett föremål som personen inte kan hantera själv. Det kan vara att blåsa upp en ballong, öppna locket på en burk, sätta på TV eller dator och så vidare.
- Avbryt en rolig aktivitet som ni gör tillsammans. Starta en aktivitet eller lek (jaga, tittut, gunga, sjunga en sång). Stanna upp när det är som roligast och invänta signal från personen att hen vill leka mer. Signalen kan vara en blick, en rörelse, ett ljud eller ett ord allt utifrån personens förmåga. I början ska signalen vara enkel att göra för personen så att hen inte upplever det som ett tvång eller blir arg.
- Erbjud personen något som hen inte tycker om. Det kan vara ett föremål, en aktivitet eller något ätbart. Visa personen ett lämpligt sätt att säga ”nej/vill inte”.
- Låt personen välja. Håll upp två föremål och vänta på att personen väljer med handling, rörelse, bild eller ord. Eftersom du vill stimulera personen att själv ta initiativ ska du i denna situation inte fråga ”Vad vill du ha?” eller uppmana hen att säga efter dig (”Säg mjölk”).