Så här gjorde vi

Alexander är sex år och sömnen har varit ett konstant problem för familjen sedan han föddes. Nu har de gått igenom en sömnträningsperiod – och Alexander somnar direkt och sover hela natten i sin säng.

– Vi brukade ha fasta rutiner med tvättning och tandborstning, läsa saga i sängen och säga god natt vid halv åtta-åtta, berättar Alexanders mamma Camilla. Sen gick vi ifrån honom. Om vi båda var hemma kunde den andra natta hans tvillingsyster och storasystern som är nio år, annars fick man ta det efter Alexander. Han tände oftast snart sin lampa och satt och läste ett tag, eller gick upp och lekte. Vi gick tillbaka för att få honom i säng. Det blev en massa bråk, de andras nattning och sömn blev störd och vi fick ingen tid över alls på kvällarna. Det här brukade hålla på till bortåt elva-tiden mest varje kväll.

Sömnbrist ledde till sjukskrivning

Alexander vaknade ofta tre, fyra gånger per natt. Han gick ner till föräldrarnas sovrum och ville ligga i deras säng. De gick upp med honom igen, men det här hände gång på gång. Till slut lärde sig Alexander att vara så tyst och försiktig att han lyckades smyga sig ner i deras säng utan att de vaknade och märkte det. Därmed blev det i praktiken omöjligt att upprätthålla principen att han skulle sova i sin egen säng och familjens nätter blev ännu mer söndertrasade. Camilla blev sjukskriven under flera perioder. Nu har hon börjat studera för att få större flexibilitet och kunna ta igen förlorad sömn. 

– Nu är vi inne på tredje veckan av träning, och han somnar direkt, berättar Camilla som tycker det har gått över förväntan.

– Från början senarelade vi nattningen med ett par timmar till halv tio, för vi hade märkt att han oftast brukat visa tecken till trötthet så dags. Liksom tidigare körde vi tre sånger och en saga tillsammans, men nu i soffan i stället för i hans säng. Sängen ska ju enbart förknippas med sömn, enligt träningsprogrammet.

Efter sagan i soffan fick Alexander krypa ner i sängen med sin varma vetekudde i form av en kanin, vilket blev hans så kallade sömnobjekt. Men han ville förstås upp och prata igen. Efter tio-femton minuter fick Alexander komma upp och städa lite, det var en lagom tråkig sysselsättning. Därefter var det ny nattning med sång, saga och godnatt. Första kvällen tog det en och en halv timme tills han sov, efter det har tiden blivit allt kortare för varje dag.

Larm mot nattvandring

Till hjälp mot nattvandringen fick familjen ett larm att sätta på Alexanders dörr. När den öppnades började det surra och vibrera nere hos föräldrarna. På så vis kunde en av dem möta honom i trappan och direkt följa med honom tillbaka till sängen. Föräldern lade sig på golvet bredvid Alexanders säng tills han somnat om.

– Det visade sig att det gick lättare för min man att natta Alexander. Han kunde snabbare dra ner på den tid proceduren tog. Men nu går det lika bra för mig och vi kan börja den numera framgångsrika nattningen vid åtta-halv niotiden. Vi är inne på tredje veckan i dag och känner oss mycket hoppfulla. Alexander vill ha dörren öppen när vi går och det får han ha. Det gör att vi inte kan använda larmet, men han har slutat gå upp på natten, och vi har det till hands ifall han börjar om. Det har varit till stor hjälp för oss.

Alexanders storasyster har nu fått svårt att somna i stället. Men föräldrarna tror att det beror på alla omställningar kring Alexanders sömn och hoppas att de nu ska kunna komma i säng och sova hela natten allesammans.

Skribent: Vanna Beckman