- Kommunikation och språk
- Samspel och sociala färdigheter
- Fungera i vardagen
- Problembeteende
- Psykisk hälsa
- Motorik och rörelse
- Skola och sysselsättning
- Stöd till anhöriga
- Kurser inom Habilitering & Hälsa
- Filmer om autism hos barn
- Undra - superhjälten för barn
- Podden Funka olika
- Materialet Stöd vid möten
- Stöd och insatser
- Skola och sysselsättning
- Skolans stöd
- Skola och inkludering
- Befintlig sida: I klassen eller i särskild grupp
I klassen eller i särskild grupp
Om stödet i skolan fungerar bra kan de flesta elever med AST vara med bland de andra eleverna. Eleven kan dock också behöva vara i mindre grupp eller själv.
I en stor amerikansk studie hävdas att det specialpedagogiska stödet kan organiseras och utformas så att de flesta eleverna med AST kan undervisas i ett inkluderande sammanhang.
I studien hade man som mål att autismspecialister skulle lära ut strategier som man har sett fungerar till vanliga lärare och att det fanns team för individuella utvecklingsplaner, IUP. Lärare fick utbildning och hjälp med strategier för problemlösning. De pedagogiska strategier man arbetade efter innehöll: användande av scheman, kommunikationssystem, funktionell kartläggning och utveckling av sociala nätverk för eleven.
Resultat av studien visade att lärare kan utbildas för att stödja elever med AST i vanliga skolan så att kategoriska placeringar i särskilda grupprum inte är nödvändiga.
Flexibilitet kan behövas
Inkludering betyder dock inte att elever med funktionsnedsättning aldrig ska undervisas enskilt eller i mindre grupp. Personal behöver fundera över i vilka situationer eleven med funktionsnedsättning ska vara med andra. Då ska de utgå från principen att eleven ska vara i de situationer då hen fungerar som bäst. Om eleven ska vara bland alla andra, i en mindre grupp eller helt själv kan alltså vara olika i olika situationer.
Ett exempel är att det inte är självklart att eleven kan äta tillsammans med andra i en slamrig och stökig matsal, att eleven klarar av att vara social och samtidigt ta mat och äta. Detta kan vara ett exempel på när vissa elever mår bäst av att få vara för sig själva.
Strukturerade förutsägbara aktiviteter med material som eleverna föredrar, är något som ökar mängden socialt samspel. Jämnåriga kamrater kan lära sig ge uppmuntran och positiv respons till eleven med AST när kamraterna till exempel tar initiativ till lek eller kontakt.
Forskarna är överens om att det är nödvändigt att på olika sätt involvera de andra eleverna runt eleven/eleverna med AST för att lyckas.
Exempel på övergång till vanlig klass
Det finns försök som visar att elever med AST som tidigare varit i små grupper klarar inkludering bättre om de får en långsam och väl förberedd övergångsperiod.
För så kallade satellitklasser i Australien har man utvecklat ett program för att förbereda elever med AST på en övergång från en specialgrupp till vanlig klass. Där arbetar de först i mindre grupper, men på liknande vis som i den större klassen, innan de sedan inkluderas i den stora klassen. De arbetar mot samma mål som de kommer att göra i den vanliga klassen.
Både eleven och lärarna behöver också extra stöd om inkluderingen ska bli lyckad. Också klasserna som ska ta emot eleverna med AST behöver förbereda sig, det gäller både lärare och elever. För att lyckas med inkluderingen var det viktigt också här att ha ett tätt samarbete mellan skolan och föräldrarna.
Mer om satellitklasser finns att läsa på sid 9 i ”En inkluderande skola”.
Den här texten uppdaterades 2014-08-26.
Maria Bygdås