Tydlighet och struktur

När man tittar på vad en elev med Aspergers syndrom behöver i skolan är det viktigt att utgå från elevens individuella behov, och att samtidigt ha kunskap om funktionsnedsättningen i botten. För mycket och otydlig information kan vara svår att hantera för en elev med Aspergers syndrom.

Det är viktigt att allting i skolan tydliggörs så mycket som möjligt. Därför är struktur, ordning och tydlig information viktiga ingredienser.

– Information ska vara tydlig och skriftlig, den ska ges ut i god tid och man ska prata igenom informationen med eleverna så att alla tillgodogör sig vad som är viktigt, säger Miriam Lindström, pedagog på Skolstöd vid Stockholms stads utbildningsförvaltning. Jag brukar säga att all information ska svara på sex frågor: Vad, var, vem, när, hur och varför? En del elever behöver dagliga scheman över skoldagen, för andra räcker det med veckoscheman.

Stöd i valsituationer

Om det är någon förändring på gång, ska den deklareras i god tid och man ska beskriva konsekvenserna. – Annars kan alltför mycket onödig tid och energi gå åt till att anpassa sig till den nya situationen. Om eleverna är väl förberedd är det lättare.

För många elever med Aspergers syndrom är det svårt och kräver mycket energi att göra ett val eller fatta ett beslut. Därför är det bra med stöd just i den typen av situatoner. Det kan också vara bra att minimera antalet val när det är möjligt.

Prata som vanligt

Undervisningen kan behöva anpassas så att den blir tydligare, men det handlar inte om att undervisa på en lägre eller anpassad nivå. – Personer med Aspergers syndrom kan ha svårt att förstå bildspråk, ironi och talesätt, men det betyder inte att läraren ska förändra sitt sätt att prata. Däremot måste man förklara vad man menar. Om du använder ett talesätt, förklara det. Om du är ironisk, förklara vad du försöker säga med din ironi.

Lika höga förväntningar

När det gäller läromedel behöver man vanligen inte göra några anpassningar och när det gäller nivån på elevens prestationer ska man ha lika stora förväntningar som man har på andra elever. – Däremot ska man vara medveten om att elever med Aspergers syndrom kanske inte kan visa upp sin kunskap på samma sätt som andra. Vid uppsatsskrivande exempelvis kan det hända att en elev med Aspergers syndrom skriver en mycket kort text, men av ypperlig kvalitet. Det kan vara svårt att prestera mycket därför att orken tryter. Som lärare bör man därför vara öppen och flexibel i sina tolkningar.

Seriesnack

När svåra sociala situationer uppstår, eller när man vill förbereda en elev med Aspergers syndrom på något, kan det vara bra att använda bilder.

– Penna och papper är fantastiskt när man kommunicerar. Till exempel kan man använda så kallade sociala berättelser, där man ritar ned olika situationer och tydliggör ett händelseförlopp. Eller man kan serieprata, där man turas om att skriva och rita i serierutor istället för att samtala muntligt.

Tydliggörande pedagogik är bra för alla

Både hela skolan och andra elever har mycket att vinna på att välkomna elever med Aspergers syndrom. Förståelsen för att människor är olika ökar och den pedagogiska utvecklingen har alla elever glädje av. – Jag läste någonstans ”Vad betyder ordet normal när varje människa är unik.” Det tycker jag är väldigt bra, säger Miriam Lindström, pedagog på Skolstöd vid Stockholms stads utbildningsförvaltning. Olikheten är grunden för utveckling och en rikedom vi borde bli bättre på att använda.

Vilja till variation

Hela arbetslaget och kollegiet på en skola utvecklas pedagogiskt och har mycket att lära av att arbeta med grupper med olika elever och olika behov. – Om det ska fungera att integrera elever med särskilda behov, beror mycket på kulturen i skolan, om det finns en vilja att ha stor variation i klasserna, säger Miriam. Kanske skulle attityderna bli mer positiva om lärarutbildningen fokuserade mer på barn med särskilda behov än vad de gör idag. Jag uppfattar det som att många nyutexaminerade lärare saknar kunskaper på området, vilket är förvånande.

Genomtänkt placering

Som rektor bör man fundera över var man bäst ska placera en elev i behov av särskilt stöd. – Man kanske inte bara ska titta på antalet elever när man gör en placering, utan också på om det är en klasslärare och ett lärarlag som är öppna för annorlunda elever och nyfikna på att utvecklas pedagogiskt. Då finns det förutsättningarna för att det ska fungera.

Från Skolstöd försöker man motivera lärare att lära mer och att inspirera varandra. – Man får försöka locka fram engagemanget och försöka få lärarna att se att det är möjligt att göra ett bra jobb med de här eleverna. Att det går att få det att fungera mycket bra och att det är en möjlighet för alla att utvecklas och lära mer.

Struktur och tydlighet positivt för alla

En viktig del är att det finns struktur och tydlighet både i undervisningen och i miljön. Tydliggörande pedagogik är dessutom en fördel för alla elever. – Alla elever mår bra av tydliggörande pedagogik, struktur och fasta tider. Det är ju egentligen självklart att tydlighet är positivt. I dagens informationsbrus kan det vara bra att skolan har en agenda och en tanke kring information. Och att man strävar efter att den är tydlig och strukturerad.

Den här texten uppdaterades 2012-07-12.

Informationsansvarig: Maria Bygdås

Skribent: Monica Klasén McGrath