Diagnoskriterier för Aspergers syndrom

Här presenteras diagnoskriterierna för Aspergers syndrom så som de är formulerade i diagnosmanualen ICD-10. I diagnosmanualen DSM-5 har Aspergers syndrom tagits bort som separat diagnos. De som tidigare fått denna diagnos ska utifrån DSM-5 få diagnosen autism.

Diagnoskriterier för Aspergers syndrom i ICD-10:

Kod: F84.5

Innefattar:
Autistisk psykopati
Schizoid störning i barndomen

A. Ingen kliniskt signifikant allmän försening av språklig eller kognitiv utveckling. För diagnos krävs att enstaka ord skall ha uttalats vid två års ålder eller tidigare och att kommunikativa fraser har använts vid tre års ålder eller tidigare. Förmåga att klara sig själv, adaptivt beteende och nyfikenhet på omgivningen under de första tre åren skall ligga på en nivå som överensstämmer med normal intellektuell utveckling.

Den motoriska utvecklingen kan emellertid vara något försenad och motorisk klumpighet är vanlig (dock inget nödvändigt diagnostiskt kriterium). Isolerade specialförmågor, ofta relaterade till onormala intressen och sysselsättningar, är vanliga, men krävs inte för diagnos.

B. Kvalitativa avvikelser i ömsesidigt socialt samspel tar sig åtminstone två av följande uttryck:

a) oförmåga att adekvat använda blickkontakt, ansiktsuttryck, kroppshållning och gester för att reglera det sociala samspelet;

b) oförmåga att etablera kamratrelationer med jämnåriga (på ett åldersadekvat sätt och trots rikliga möjligheter därtill) som innefattar ett ömsesidigt utbyte av intressen, aktiviteter och känslor;

c) bristande modulering av socio-emotionell ömsesidighet som visar sig genom nedsatt eller avvikande gensvar på andra människors känslor, eller bristande anpassning av beteendet till det sociala sammanhanget, eller en dålig integration av sociala, emotionella och kommunikativa beteenden;

d) brist på spontan vilja att dela glädje, intressen eller aktiviteter med andra människor (till exempel visar inte för andra, lämnar inte fram eller pekar på sådant som är av intresse).

C. Begränsade, repetitiva och stereotypa beteendemönster, intressen och aktiviteter tar sig åtminstone ett av följande uttryck:

a) omfattande fixering vid ett eller flera stereotypa och begränsade intressen som är överdrivna eller onormala i intensitet och fokusering; eller ett eller flera stereotypa och begränsade intressen som är överdrivna i intensitet och snäva i sin natur men inte till innehåll eller fokusering;

b) till synes tvångsmässig fixering vid specifika, oändamålsenliga rutiner eller ritualer;

c) stereotypa och repetitiva motoriska manér som inbegriper endera att vifta eller vrida med händerna eller fingrarna, eller komplicerade rörelser med hela kroppen;

d) fascination inför delar av föremål eller icke-funktionella delar av leksaker (såsom deras lukt, hur materialet de är gjorda av känns, eller ljudet eller vibrationer som de avger).

D. Störningen går inte att hänföra till andra varianter av genomgripande utvecklingsstörningar:

schizofreni av simplexform (F20.6),
schizotyp störning (F21),
tvångssyndrom (F42.-),
anankastisk personlighetsstörning (F60.5),
reaktiv störning i känslomässig bindning under barndomen (F94.1)
eller distanslöshet hos barn (F94.2).

Den här texten uppdaterades 2017-10-18.

Andra diagnoskriterier

Gillberg och Gillbergs diagnoskriterier

Gillberg och Gillbergs kriterier bygger på en genomgång av Hans Aspergers fallbeskrivningar från 1944. Kriterierna är helt enkelt de symtom som fanns hos alla personer eller alla utom en. De överensstämmer även med van Krevelens och Lorna Wings beskrivningar. 

Aspie-kriterierna 

Tony Attwood och Carol Gray föreslår att man skulle kunna omdefiniera Aspergers syndrom utifrån de karaktäristiska starka sidor som personer med denna diagnos brukar uppvisa. Tillsammans har de författat Aspie-kriterierna, som tar fasta på positiva aspekter av diagnosen. 

Aspie-kriterierna (Attwood och Gray) >

Skribent: Översättning: Eric Zander – Referenser: Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 (KSH97), The ICD-10 Classification of Mental and Behavioural Disorders. Diagnostic Criteria for Research.

Granskare: Anne-Liis von Knorring, Björn Smedby, Annika Larsson, Lars Berg